Ishockeyn i konflikten stad-land
Aftonbladets förre chefredaktör, Rolf Alsing, skrev en gång att ”bandyn spelar man där det finns mer kultur än pengar”.
'Det var en hyllning till det Småländska höglandets klubbar, till Hälsinglands dalgångar och till värmlänningen Alsings Lesjöfors som länge hade en storklubb i bandy. Och de kunde också läsas som en påminnelse om hur ishockeyn så tidigt blev ett med det svenska samhällets modernisering medan den spolade stora bandyplanen blev småsamhällenas samlingspunkt som i Åby utanför Växjö där klubben nu gått upp till den högsta serien. Hockey och bandy är delvis stad och land.
Men i det småländska hockeyklustret är det bolag och inte klubbar som börsnoteras. Som fil dr och ishockeyforskaren Tobias Stark vid Linnéuniversitetet nämner i sin avhandling var Småland efter kriget landets nästa största distriktsförbund, sedan det för övrigt bildats efter en kamp mellan södra landskapsdelarna och ”bandymetropolerna” i norr.
Hockeyn fick sent sin starka ställning, fortsätter Stark. Under beredskapsåren omfamnades klubban och pucken av försvaret och blev del i det nationella gemenskapsbygget. Landslagsnamnet Tre Kronor kan ses mot denna bakgrund.
Och efter kriget tänkte den nationella ledningen om. Värden som fostran ströks under så att spelet med skönhetsfläckar som hårdför spelstil och alkoholskandaler kunde platsa i folkhemsbygget. Den mjukare spelstilen kopplar Tobias Stark initierat till Sveriges roll som moraliskt samvete i världspolitiken.
Så kom ishockeyn att kopplas till de två ord som utmärker det svenska nationsbygget från 1900-talet; folkhem och modernitet.
Lagen i Småland spelar dock på isar som spolats med mer idrottskultur än pengar. I Dackehallen i Tingsryd slås publiken av de många småföretagens stöd. I Växjö speglas stadens snabba utveckling av den entreprenörsdrivna hockeysuccén. Oskarshamn är numera inte bara namnet på en kommun där industrin skördar exportframgångar utan också en symbol för den svenska idrottsdrömmen; den lilla klubben kan nå den högsta divisionen. Så symboliserar den komplexa treenigheten de två smålandslänens samhällen. Folkrörelselaget i Tingsryd, affärsmännen i Växjö och industrikulturen i Oskarshamn.
Diskussionen om att stänga den högsta serien via höga ekonomiska krav för att gynna etablerade lag - i de större svenska städerna - rymde en tydlig dimension av den i politiken allt viktigare storstad-land konflikten.
En sluten förstaliga hade distanserat ishockeyn från sina rötter, från de kyliga isladorna och pojk- och flicklagens träningar. Oskarshamn visade att den lilla föreningen kunde vinna över inte bara etablerade storlag som Timrå och AIK utan också över allt starkare strukturer som inte bara präglar ishockeyn utan också det svenska samhället i stort.
Ja för att travestera Alsing. Småländsk hockey spelas där det finns lite pengar men framför allt kultur.
