”Vart har sunt förnuft och vanlig medmänsklig omtanke tagit vägen?”
När jag läste vidare så uttalar sig Peter Wretlund, Peter Akinder och tyvärr även Kajsa Hedin på politikers vis, det vill säga att de undviker att ta något ansvar så fort det är något utöver det vanliga som krävs av dem.
Här måste givetvis ett undantag göras så att Astrid omedelbart återfår färdtjänst med trappklättrare.
Jag skäms som medmänniska över den oförmåga och känslokallhet som våra politiker visat gentemot Astrid i detta ärende.
Jag utgår från att ovanstående agerande från de som bestämmer är ”ett olycksfall i arbetet” och att Astrid omedelbart får de hjälpmedel och tjänster som gör att hon åter kan komma ut i naturen en stund när hon så önskar.
Här måste vi ändå tänka på och vara tacksamma för att det faktiskt bland annat är Astrids generation som genom hårt arbete och umbäranden byggt det samhälle där de flesta av oss i dag har det väldigt bekymmersfritt och fint så med det i åtanke ska inte Astrid behöva fara illa alldeles oavsett vad lagar och paragrafer stipulerar.
Funderande skattebetalare
