Stora brister i ”bolldringsvården”
Nu har det gått tio år och fyra månader sedan jag kom till Guldfågeln Arena. Ingen tvätt eller omsorg har jag fått. Ingen frågar hur jag mår. Ingen verkar bry sig om att jag tappat min guldglans.
När Kalmar kommun tog över vårdnaden om mig hade jag stora förhoppningar om bättring. Man hade ju hört att den kommunala omsorgen låg i topp. Men efter att ha väntat i tre år på första hembesöket har luften gått ur mig. Jag är övergiven av alla. Smutsig och ledsen sitter jag här i dag och utstrålar hopplöshet. Som symbol för drömmar om guld inspirerar jag knappast längre någon.
Som ung såg jag jag fram emot att få möta spelare och fans varje ny säsong med skinande guldglans och röd kämparglöd. Men den utlovade ”bolldringsvården” var ett skämt. Lager på lager av ingrodd smuts tär på min hälsa. Jag är bara tio år gammal men känner mig som hundra. Så bli inte förvånade om jag kastar in halsduken i förtid.
Smutsbollen (f.d. Guldbollen), Guldfågeln Arena, via Guldbollens vänner
Bengt Johansson, skulptör och ordförande
Carl-Otto Johansson, sekreterare
