Insändare

Så skulle mycket av vårdens rekryteringsbehov kunna lösas

Läser insändarna om språktest inom vården. Eftersom jag har både föräldrar och hustru som verkar inom detta så förstår jag hur man tänker. Men!
Insändare • Publicerad 4 maj 2023
Detta är en insändare i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Lena Ehring

Jag har märkt att de allra flesta våra utlandsfödda svenskar är både ambitiösa, trevliga och inte rädda att ta tider som vi andra inte är lika glada åt. Skulle vi få in alla dessa, som inget hellre vill än att jobba men där språkbarriären sätter stopp, kommer vi att lösa mycket av vårdens rekryteringsbehov. Dessutom, som bonus, finns de tillgängliga när vi får in utlandsfödda äldre med det motsatta problemet med förståelse. Det jag inte kan se är faktiskt problemet. Vi kan skicka farkoster ut i rymden, vi kan tillverka självkörande bilar, vi kan se världens ledare sitta med hörlurar och få talarens språk översatt till sitt, listan kan bli oändligt lång. Men vi kan inte tillverka ett enkelt AI-system till vården som översätter hemspråket till svenska och tvärt om. Allt som behövs är en kommunikationsutrustning, datorkapacitet och programvara. Ingen som behöver vara rädd för att inte bli förstådd. Språkkravet uppfyllt. Vårdens rekryteringsbehov kraftigt förbättrat. Ett av SD:s starkaste argument borta mot invandring. Arbetslösheten i dessa grupper kraftigt reducerad (bra för integrationen i samhället). Givetvis ska man ju lära sig svenska, kanske som en modul i sitt nya jobb. Men tidsaspekten från språklig anpassning till att kunna gå in och stötta den svenska arbetsmarknaden kommer att bli betydligt bättre. Visst måste detta vara en vinn-vinn-situation?

Fundersam pensionär