”Kalmar länstrafik – ett dåligt skämt?”

Idag finns det i gymnasieskolorna drygt 550 elever skrivna och bosatta i Borgholms och Mörbylånga kommuner. Där ingår inte elever som går i friskola eller på naturbruksgymnasiet. Av eleverna är 99 bosatta på östra Öland, ytterligare 34 bor norr om Köpingsvik. Övriga bor på västra sidan, de flesta i tätorter mellan Borgholm och Mörbylånga. Flertalet elever från Öland är under 18 år och har inte körkort, utan är beroende av skolskjuts för att ta sig till och från Kalmar. Lektionerna börjar ofta mellan 08.00 och 08.30 på morgonen och kan sluta så sent som 16.40.

Vi tar två exempel: En elev på Teknikprogrammet år 3 på Lars Kaggskolan börjar 08.10 tre dagar i veckan och slutar 16.40 två dagar i veckan. En elev på Samhällsprogrammet år 2 på Stagneliusskolan börjar 08.10 fyra dagar i veckan och slutar 16.40 tre dagar i veckan. Anta att eleverna bor i Segerstad och i Gärdslösa: sista linjeturen (med två byten) till Segerstad går från Kalmar redan 12.40, sista linjeturen till Gärdslösa (med ett byte) går 14.39 från Kalmar. Dessa två elever kommer alltså inte hem med skolskjuts minst två dagar i veckan. Hur ska eleverna komma hem?

Segerstadseleven kan åka närtrafik från Kalmar 19.10, även Gärdslösaeleven kan åka närtrafik och behöver ”bara” vänta till 18.09 – om de anmäler resan minst två timmar innan avgång. Det är osäkert när de kommer hem: närtrafiken kommer till Gärdslösa cirka 19.35, till Segerstad cirka 20.40, beroende av hur många som åker med turen, och skoldagarna blir därmed orimligt långa. Ett annat problem är att enligt KLT är närtrafik inte till för skolskjuts utan “för resor till service och annan kollektivtrafik.”

Om eleven från Gärdslösa i vårt exempel vill åka till skolan så går första linjeturen 07.39 och kommer till Kalmar 08.48, med ett byte. Eleven kommer alltså aldrig i tid till sina lektioner. Detsamma gäller eleven från Segerstad: Linjeturen går 07.03 och kommer till Kalmar 09.00 – med tre byten. Närtrafik finns inte på morgnarna. Hur ska de komma i tid till sina lektioner?

Det är enkelt att göra liknande sökningar för elever från Stenåsa, Runsten, Bredsättra eller Arbelunda. Det betyder att gymnasieelever på östra Öland inte har en fungerande skolskjuts utan är hänvisade till att föräldrar eller kamrater kan skjutsa dem till skolan varje dag, eller till en busshållplats längs väg 136 där det – än så länge – går bussar som passar skolans tider.

Vem är ansvarig? Skolskjuts är något “som Kalmar länstrafik planerar och utför på uppdrag av kommunerna” (Regionens trafikförsörjningsprogram 2021-2029, s. 24).

• Är det de folkvalda på Öland som ansvarar för att våra gymnasieelever inte kan komma i tid till skolan eller hem på kvällen?

• Är det politikerna i Kalmarsunds gymnasieförbund som inte kan kommunicera skolornas lektionstider till KLT?

• Är det KLT som inte bedömer skolbuss i linjetrafik till gymnasieskolorna som lönsam?

Om det sista alternativet väger tungt, vill vi påminna om Trafikförsörjningsprogrammet: “Flera av de nyttor som kollektivtrafiken bidrar till är svåra att beräkna monetärt” (s. 12).

Vi vill veta vem eller vilka som ansvarar för besluten som utarmar Öland. Vi ser fram emot ett svar från inblandade politiker och snabba åtgärder för att rätta till dessa missförhållanden. Trafikförsörjningsprogrammet påstår även att “Kollektivtrafiken ska underlätta invånarnas möjligheter att pendla till arbete och studier”. Vi återkommer i ämnet.

Maria Olsén, texthandledare, Linnéuniversitetet

Jörgen Hedman, ämneslärare, Stagneliusskolan