Intresset för de nordiska kontakterna växer igen
Den 23 mars firade organisationen sitt hundraårsjubileum. Erfarenheterna av första världskriget – och Finlands nyvunna självständighet – stimulerade intresset för samverkan. Efter andra världskriget blev känslan för gemenskapen ännu större och i början av 60-talet hade föreningen över 100 000 medlemmar. Den kommunala vänortsrörelsen var länge ett viktigt inslag i samarbetet.
I dag har lever vi i en tid när många traditionella föreningar har det svårare. Kommunerna intresserar sig inte längre så mycket för vänorter eller ägnar sig åt andra vänorter än de nordiska.
På nationell nivå har man däremot på senare år talat allt mera om nordisk samverkan, till exempel när det gäller försvars-, miljö och kulturfrågor. Få vill dock gå så långt som Gunnar Wetterberg, som besökte Kalmar för drygt ett år sedan. Han förordar nämligen en nordisk förbundsstat, som skulle bli världens 10:e största ekonomi! (Ett problem är dock statsskicket – det skulle nog inte vara så lätt att skifta mellan monarki och republik vartannat år, som han föreslagit.)
Vad kan man då göra konkret för ett bättre samarbete? Bättre tillgång till de nordiska ländernas TV-program skulle kunna bidra till större förståelse, liksom flera utbyten mellan skolorna. Det är hur som helst glädjande att intresset för nordiska kontakter nu växer igen.
Göran Häggfors
ordförande Föreningen Norden i Kalmar 101:a verksamhetsåret
