Annons
Insändare

INSÄNDARE: ”Kanske är det detta skribenten anser vara ”krigsskador”?”

Replik på insändaren ”Det är tid att öppna upp ögonen även för människor som inte rör sig ute i skogen”.
Insändare • Publicerad 14 oktober 2021
Detta är en insändare i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Utöver formellt skyddade skogar avsätter många skogsägare frivilligt arealer för naturvård eller anpassad skötsel, skriver Håkan Abrahamsson i sin replik.
Utöver formellt skyddade skogar avsätter många skogsägare frivilligt arealer för naturvård eller anpassad skötsel, skriver Håkan Abrahamsson i sin replik.Foto: Janerik Henriksson/TT

Sofie Bergman (L) anser att Sverige halkar efter gällande miljö och skydd av skog trots gällande skogsvårdslag. Skribenten uppvisar inte någon kunskap om skogsekosystemens dynamik, skogsbrukets historia eller politikens inverkan på skogsbruket under 1900-talet.

Som en av Sveriges 313 000 privata skogsägare, vilka äger och brukar cirka 48 procent av landets skogsmark, känner jag inte igen den bild som skribenten målar upp.

Annons

Utöver formellt skyddade skogar avsätter många skogsägare frivilligt arealer för naturvård eller anpassad skötsel. Dessa avsättningar ger möjlighet till nya och högre naturvärden i framtida skogar. I sammanhanget är det bra att påminna om modern skogshistoria där staten, via dåvarande Skogsvårdsstyrelsen, så sent som på 1980-talet tvingade fram avverkning av lågproduktiva skogar, så kallad 5:3-skogar, som ersattes med plantering av barrskog. Ett bra exempel på när statlig detaljstyrning ibland ger enfald istället för mångfald i skogen.

Skogsvårdslagen kräver att avverkad skog ersätts med ny skog. Markberedning är en metod som ger ett förbättrat skydd och ökad överlevnad för frö eller plantor som blir den nya generationen skog. Kanske är det detta skribenten anser vara ”krigsskador”?

”Att ”gammelskogar” binder in stora mängder koldioxid hittar jag inte något vetenskapligt stöd för”

Att ”gammelskogar” binder in stora mängder koldioxid hittar jag inte något vetenskapligt stöd för. När skog lämnas orörd tillräckligt länge uppstår balans mellan utsläpp och upptag av koldioxid. Unga och medelålders skogar med hög tillväxt tar däremot upp mycket koldioxid, vilket är ett starkt argument för en bättre skogsskötsel med hög virkesproduktion och tillväxt i framtiden.

Koldioxid från fossila källor har varit stabilt lagrad under miljontals år och släpps nu ut i snabb takt och påverkar koldioxidbalansen på planeten. För den som kan något om skogens dynamik före människans påverkan framgår det tydligt att storskalig störning från brand och annat alltid har påverkat skogens utveckling, och därmed skogens naturliga utsläpp och upptag av koldioxid.

Man bör kunna kräva ett visst ansvar från aktiva politiker i en debatt, därför tycker jag att skribenten bör besvara frågan hur hon vill ersätta samhällsnyttan som skapas av svenskt skogsbruk. Ett konkret exempel är hur hon tänker sig att Kalmar Energi skall ersätta skogsbränslet i sitt kraftvärmeverk i Moskogen? Ett annat vilka material hon tänker sig i sin nästa köksinredning?

Håkan Abrahamsson, Skogsbrukare

Annons
Annons
Annons
Annons