Förnyad attack mot öländsk by
I början på 90-talet stoppades Claesson & Anderzéns planer på exploatering av den öländska byn Borgehage. Det var dåtidens framsynta politiker som förstod betydelsen av att värna naturvärdena, jordbruksmarken och av att skydda strövområden som nyttjas av Borgholmsbor, Räpplingebor, kungafamiljen och många andra.
På den tiden ansökte CA om att få bygga 40 hus på den här marken. Till historien hör att den ekonomiskt trängde bonden som hade ägt marken tidigare hade velat stycka av två tomter men fick avslag. Marken köptes i stället vid konkursen av Claesson & Anderzén som ansåg sig ha fått ett positivt förhandsbesked av kommunen för sina exploateringsplaner. Men den gången blev det alltså inget av med CA:s byggplaner, de folkvalda politikerna i Borgholms kommun sa nej.
”Om deras aggressiva exploateringsplaner realiseras kommer de att radera karaktären av en öländsk radby och ersätta denna med ett gigantiskt och tättbebyggt sommarvillaområde.”Borgehagebor
Nu ansöker företaget om att få skapa 115 tomter med cirka 150 bostäder på denna brukningsvärda jordbruksmark, det vill säga skapa en ny förort av permanentliknande sommarhus, tätare än i golfbyn på Ekerum. Bifalles CA:s ansökan om planbesked finns det dessutom ytterligare mark att ta i anspråk för minst lika många hus till. Om deras aggressiva exploateringsplaner realiseras kommer de att radera karaktären av en öländsk radby och ersätta denna med ett gigantiskt och tättbebyggt sommarvillaområde.
Det är svårt att se att Claesson & Anderzén i den planskiss de bifogat sin ansökan på allvar försöker leva upp till de miljökrav och principer som formulerats av de två organisationer med miljöambitioner, Green Building Council och Global Compact Network Sweden, som företaget är anslutet till. Än mindre hur exploateringsplanerna kan stämma med den av företaget beslutade policyn för ekologisk/miljömässig hållbarhet eller med företagets motto: “Tillsammans räddar vi världen – byggnad för byggnad”.
Enligt planskissen kommer både strandskyddat område och stora delar av skogen i Borgehage att förvandlas till tomtmark, en skog som utgör länken mellan två naturreservat Borga Hage i norr och Strandtorp i söder. Inte minst i ljuset av klimatkrisen och diskussionen om Sveriges alltför låga självförsörjningsgrad kan vikten av att bevara den biologiska mångfalden och nödvändigheten av att värna om brukningsvärd åkermark inte nonchaleras. Det sistnämnda är något som också regleras i miljölagstiftningen och som ytterligare skärptes i en EU-dom som kom i våras. Borgehage är ett av norra Europas artrikaste områden. Vid en nyligen genomförd inventering fann man 135 rödlistade arter i Borgehage, varav flera är akut hotade i området. Och på åkrarna runt byn skördas vall som bidrar till det vinterfoder som djurhållningen här på ön så väl behöver. Det finns med andra ord tunga miljöargument mot den planerade exploateringen. Låt oss därför hoppas att Borgholms kommun har lika framsynta politiker i dag som man hade för trettio år sedan och att man därmed avslår CA:s ansökan om planbesked.
Borgehagebor