Att kalla feminism för en kvinnofråga är helt fel
Den 8 mars är en dag där vi får fira de framgångar som starka kvinnor kämpat för. En dag där vi får minnas de kvinnor som fallit offer för patriarkatets våld. En dag där vi får blicka framåt, ta varandras händer och vandra med bestämda steg mot framtiden.
Att kalla feminism för en kvinnofråga är inte bara ignorant det är helt fel. Det strukturella patriarkatet påverkar alla oavsett vem, oavsett var. Därför är feminism en högaktuell fråga där vi alla borde stå enade vid frontlinjen.
Av alla anmälda våldtäkter 2018 var 96 procent av offren kvinnor och i 99 procent av fallen var förövarna män. Vad säger detta oss? Inte alla män våldtar, men nästan alla kvinnor har eller kommer att bli utsatta för någon form av sexuellt våld.
Söker du på ”kvinna mördad av ex-pojkvän” på sökmotorn Google får du 662 000 resultat. Enligt BRÅ mördades 13 kvinnor under år 2020 av en man som de tidigare haft en relation med. 13 kvinnor är 13 för många. 13 kvinnor med egna framtidsmål, drömmar, liv och viljor.
I genomsnitt misshandlas 17 kvinnor om året till döds, av en man som de tidigare varit i en relation med. Cirka en av fem kvinnor i världen har utsatts för ett sexualbrott innan hon hunnit fylla 15 år. Fyrdubbelt så många kvinnor rapporterade 2018 att de hade utsatts för stalkning. I rapporter om kränkande fotografering var två tredjedelar kvinnor. Tre av fyra av gärningspersonerna var män. (BRÅ)
Att gå in i debatten med argumentet ”män utsätts också för sexuellt våld” är absurt. Det finns där svart på vitt, detta är ett strukturellt patriarkalt problem och det måste åtgärdas nu. Män utsätts för våld, men i de flesta av dessa fall är förövaren en man. Män utsätter oftast andra män.
Att kämpa för feminism är inte att motverka jämställdhet. Det är inte att se ner på män. Det är inte att förespråka manshat. Att kämpa för feminism är att kämpa för frihet, solidaritet och mänsklighet.
Grattis till de framgångar vi vunnit och till de framgångar vi ännu inte hunnit.
Emilia Gustafsson