Annons

Studiecirkel i Fågelfors om kvinnors rösträtt

I år är det 100 år sedan kvinnor i Sverige fick rösta i val till riksdagen för första gången. Det föregicks av en lång kamp för kvinnlig rösträtt. I Fågelfors skrev 121 kvinnor på namnlistor 1913.
Fågelfors • Publicerad 5 september 2021
Medlemmar från studiecirkeln om kvinnlig rösträtt i Fågelfors.
Medlemmar från studiecirkeln om kvinnlig rösträtt i Fågelfors.Foto: Privat

Det och mycket mer har deltagarna i en studiecirkel i Fågelfors konstaterat när de studerat hur kampen gick till i trakten. Under tre tillfällen har man haft träffar l en ABF-cirkel i Fågelfors där många intressanta uppgifter har kommit fram. Cirkelledaren Ing-Britt Loberg berättar om hur man gått till väga:

– Vi har haft tillgång till de namnlistor som över 350 000 kvinnor i hela landet skrev på under kampen och där tittat närmare på hur det såg ut i Fågelfors. Det har varit jättespännande, säger hon.

Annons

I början av 1900-talet bodde cirka 1400 personer i Fågelfors och 121 kvinnor skrev alltså på de i mångas ögon kontroversiella listorna som senare överlämnades i form av en hög stapel inbundna listor till riksdagen av bland annat den kända journalisten och författaren Elin Wägner. Insamlingen gjordes genom en kampanj av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och resulterade i underskrifter från cirka 18 procent av de kvinnor i Sverige som var över 18 år.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) har segermöte i i mars 1921 vid Musikaliska akademien med högtidstal av Ellen Key.
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) har segermöte i i mars 1921 vid Musikaliska akademien med högtidstal av Ellen Key.

– Vi kan se på listorna från Fågelfors att de som samlat in namnen har förflyttat sig från Klobo, till Blankan, Forsaryd och gått gata upp och ner i Fågelfors.På listorna finns namn från bland annat prästens fru, lärarens fru, barnmorskan i trakten, kvinnliga företagare tillsammans med änkor och fattiga - alla helt oberoende av politisk tillhörighet. Det var också kvinnor som skänkte pengar till rörelsen, berättar Ing-Britt Loberg.

Vera Axelssons farmor Johanna Karolina (Annette) Åberg var en av de första i Fågelfors som skrev under namnlistan för kvinnlig medborgarrätt och rösträtt.
Vera Axelssons farmor Johanna Karolina (Annette) Åberg var en av de första i Fågelfors som skrev under namnlistan för kvinnlig medborgarrätt och rösträtt.Foto: Privat

En av kursdeltagarna hittade sin farmor på listan; Vera Axelssons farmor Johanna Karolina Åberg var en av de första som skrev under namnlistan för kvinnlig rösträtt och medborgarrätt.

Under studiecirkeln använde man sig också av Fredrik Lobergs bok Samhällsbyggarna som handlar om Fågelfors som brukssamhälle och om människorna som bodde där bland annat under den här tiden. Medlemmarna har också använt sig av litteratur från bland annat Elin Wägner, småländsk journalist och författare som var en av kampens frontfigurer. I Fågelfors. Nu finns materialet sammanställt i två pärmar.Man har även foton från tiden 1890 till 1910 som kan visas på projektor.

–De ska vara på på cirkulation och kunna lånas ut - dels till ett par personer som inte kunde vara med på cirkeln, sedan i mataffärerna.Vi ska även fråga biblioteken om de vill lägga ut dem, säger Ing-Britt Loberg.

I mars startar man en ny studiecirkel om kvinnors vardag i Fågelfors, bland annat vad gäller mode och vad man hade på huvudet.

Fakta

Kvinnlig rösträtt

De 350 000 namn som samlades in 1913 och senare lämnades till riksdagen har digitaliserats i samarbete mellan Riksarkivet och Demokrati100 och är sökbara.

Nya Zeeland var först i världen med att införa kvinnlig rösträtt; 1893.

Finland införde möjligheten 1906, Norge 1913 och Danmark 1915.

Sverige har fortfarande inte haft någon kvinnlig statsminister till skillnad mot många andra stater som exempelvis våra grannländer,

Eva Bergquist AnderssonSkicka e-post
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons