Dags att pyssla om våra plantor

Med ljuset och med värmen börjar växterna i krukorna att vilja expandera. Februari, mars och april är månaderna då det är dags att plantera om krukplantorna.

- Men det ska vara fint, ihållande väder. Är det grådassigt så ska man vänta lite, berättar Michael Zurowetz.

Han är trädgårdsmästare på Botaniska trädgården i Göteborg och menar att de växter som behöver ny jord eller större kruka ska planteras om när ljuset kommer. Men alla behöver inte göras vid.

I stället för att plantera om finns det då bra gödningsmedel som ger tillräckligt med näring.

Oftast vid köpet är krukan anpassad till växten. Och när plantan har vuxit och har lite jord och mycket rötter, eller när den skrumpnar och hämmas i sin tillväxt, då kan den behöva en större kruka.

Vanlig blomjord duger Framför Michael Zurowetz står en amaryllis, den blommade i jul, nu ska den få ny jord för att drivas fram till september/oktober. Sen får den återigen vila till januari/februari. Först till julen 2007 blommar den igen.

- Lökar har kraftiga rötter, jag behöver inte vara så försiktig när jag putsar dem, säger Michael Zurowetz.

Han tar bort all gammal jord runt de rejäla rötterna. Därefter lägger han lite dränering i lerkrukan.

- Det är lätt att övervattna växter i plastkrukor, så jag förespråkar lerkrukor på fat och med dränering i botten på krukan - lite krukskärvor eller grus så att det blir luft längst ner.

Michael Zurowetz börjar ösa jord på amaryllisen. Den blomjord som finns färdig tycker han fungerar bra för vanliga krukväxter.

- Den jorden är framtagen för att passa de flesta krukväxter. Såjord eller kaktusjord, som i princip är samma jord, är mer sandig och anpassad för frön och kaktusar.

Han trycker till jorden ordentligt, så att det inte ska bli luftfickor mellan rötterna.

Amaryllisen är klar, den har fått putsade rötter och ny jord. Fram åker en hibiskus, dess rötter är fina och många. Michael är försiktig och tar bort så mycket gammal jord han kan utan att skada alltför mycket av rötterna.

- Jag putsar rötterna för att kunna få in så mycket ny jord som möjligt mellan dem, och för att få bort ohyra om det finns någon. Men jag klipper rötterna också för att få plats i krukan.

- Skulle man vara tvungen att byta en storlek på krukan varje år skulle det bli lite väl stora krukor till slut i köksfönstret.

Lerkrukan dräneras, innan hibiskusen sätts ner i krukan och jord öses på. Michael packar jorden med tummarna, sedan granskar han grenverket.

- Minskar vi på rötterna, så måste vi minska på grenverket. Vi har ju reducerat kapaciteten på rötterna, då kan de inte längre försörja en stor planta.

Sticklingar Att behandla grenverket är därför lämpligt att göra samtidigt som växten planteras om. I samma veva tar han också sticklingar.

- Växten ska hinna ta till sig av ljuset efter vintern, innan man tar sticklingar. Den måste ha vuxit så att det finns någonting att ta av.

Han använder sig av en sekatör när han tar sticklingarna från hibiskusen. Han knipsar till precis ovan ett bladfäste och får i sin hand en stickling, som han klipper till just under en tillväxtpunkt.

- Jag reducerar bladen även på sticklingen, eftersom den ännu inte har några rötter som kan försörja bladen. Sedan får sticklingen växa till sig under en plastpåse.

Hibiskusen är ordentligt nerklippt, likaså är sticklingen som Michael Zurowetz just demonstrerat sin behandling på. Sedan tar han alla sticklingar och kastar dem i soporna.

- Vi har tillräckligt med plantor här på botaniska, säger han och skrattar. (TT Spektra)