”Pelle kom alltid väl förberedd till flygningarna”

Första gången jag träffade på Pelle var på våren 2020 när jag gått med i Kalmar Flyghistoriska sällskap. Jag fick då veta att Pär hade ett förflutet som kapten på flygplanstypen Boeing 737, ett av världens mest vanliga trafikflygplan, och jag berättade då för honom att jag höll på att bygga just en Boeing 737-simulator i källaren.

På hösten 2020 hjälpte Pelle mig och Dörby/Hossmo församling med att ta bilder och göra film över kyrkorna för att kunna använda i de digitala mässor som sändes under pandemin. Det var lätt att se vilket stort intresse han hade för sina bilder och filmer som han alltid gjorde professionellt ”förpackade” i små fina häften.

Under de senaste åren har Pelle nog varit hemma hos mig och flugit simulatorn i princip en dag i veckan under höst/vinter och vårsäsongen. Hade inte jag hört av mig när det närmade sig mitten på veckan kom det alltid ett SMS med texten ”Tjenare Lasse, blir det någon flygning i helgen?” Vilket det naturligtvis blev.

Att få äran och möjligheten att få flyga tillsammans med en ”riktig” kapten har varit en otrolig upplevelse. Han har lärt mig så mycket. Varje gång något nytt. Jag kommer så väl ihåg första gången Pär var hemma hos mig och jag skulle visa honom simulatorn. Det var aningen nervöst och veta att där i stolen vid sidan om mig satt en som flugit det riktiga maskin många många timmar i verkligheten. Från den dagen fick Pelle alltid ha vänstersits. Någon enstaka undantag bara. Är man kapten så är man. Ödmjukt frågade han alltid om jag inte ville sitta vänstersits men den stolen förblev Pelles.

Hösten 2021 kom Pärs gode vän Per Jelkne ner och flög simulatorn. Att sitta på jumpseat bakom dem och se dessa herrar jobba ihop var helt otroligt.

Pelle kom alltid väl förberedd till flygningarna. Han ville alltid ha rutten innan så han kunde läsa på och han var alltid 10 minuter tidig på plats.

I slutet så han flera gånger till mig ”Jag skulle inte vara ett dugg rädd att sitta vid sidan om dig i verkligheten”. Något jag själv hade svårt att tro på. Han sa även ”Lasse, det är dags att befordra dig till kapten och att du får tillbaka vänstersits”. Tyvärr hann vi aldrig med den befordran men jag har nu fått tillbaka vänsterstolen. Tyvärr beroende på att Pelle inte finns med oss längre. Jag hade hellre låtit honom ha stolen kvar.

Jag saknar Pelle mycket.

Lasse Törnqvist, Lindsdal