Liv vill ta tillvara på tiden

Serieskaparen och hedersdoktorn Liv Strömquist har mycket på gång på alla plan i livet. Och vid 40 är kompromisslösheten större än någonsin.
Malmö • Publicerad 1 februari 2018
Seriealbumen bildar stommen i Liv Strömquists karriär. De har lästs och prisats och hittar ny publik genom översättningar och dramatiseringar för teaterscener. Den 3 februari fyller hon 40 år.
Seriealbumen bildar stommen i Liv Strömquists karriär. De har lästs och prisats och hittar ny publik genom översättningar och dramatiseringar för teaterscener. Den 3 februari fyller hon 40 år.Foto: Emil Langvad/TT

Liv Strömquist har nyligen blivit mamma till sitt tredje barn, men för en utomstående verkar det vara business as usual. Den hårt arbetande kreatören är lika aktuell som någonsin. På-gång-listan innehåller bland annat uppföljaren till SVT-serien Liv och Horace i Europa och Fettknölen, en animerad kortfilm hon gjort tillsammans med Jane Magnusson på temat Ingmar Bergmans makt och sexualitet (och om en fettknöl som växer på hans kind). Filmen har snart världspremiär på Sundancefestivalen, och svensk premiär på Göteborgs filmfestival kort därefter.

Framför allt är det seriealbumen som bildar stommen i hennes karriär. De har lästs och prisats och hittar ny publik genom översättningar och dramatiseringar för teaterscener. Pjäsen Liv Strömquist tänker på dig är baserad på seriealbumen Prins Charles känsla, Einsteins fru och Ja till Liv! och blev en långkörare på Dramaten 2013–2015. I höstas sattes albumet Uppgång & fall upp på Uppsala Stadsteater.

Livs serieteckningar är uppbyggda som små sketcher, med en samverkan mellan text och bild som präglas av samhällssatir och feminism. De har gått hem även hos en internationell publik och har översatts till finska, danska och franska. Snart kommer ”Kunskapens frukt” ut på engelska.

Ofta verkar hennes idéer utgå från en tanke som skavt, och en undersökande strategi som går ut på att vända upp och ned på sakförhållanden och se vad som händer.

Feminism handlar ju om orättvisor, som ofta väcker ilska. Hur behåller du ditt humoristiska perspektiv?

– Jag tycker egentligen inte att det finns någon motsättning. Grunden kan vara att man är arg över någonting, och känner att man angriper det bäst genom att skämta. Det ger ett effektivare försvar än att vara ledsen eller knäckt. Kan man hitta ett sätt att skämta om sexistiska strukturer till exempel, så blir det ett slags motstånd, ett sätt att protestera och ge igen.

Både konsten och litteraturen fanns i hemmet under uppväxten på Österlen. Hennes mamma var bibliotekarie och pappa konstnär. Liv gillade den feministiska Riot grrrl-punken och Monty Python-humor och drömde om att bli författare. Samtidigt drabbades hon svårt av självkritik när hon försökte skriva skönlitterärt. När hon ritade däremot kände hon sig fri. Serietecknandet var ett yngre och mer opretentiöst medium där hennes kreativitet lossnade och fick flyt.

Genombrottet kom 2005 med debutseriealbumet Hundra procent fett, men inte ens då trodde hon att det här kunde bli ett arbete. Den insikten kom gradvis.

– Jag började rita mer och mer och få mer och mer jobb. Det slutade med att jag inte hade tid att göra något annat, och då och då förstod jag att det här var något jag kunde hålla på med.

Man kan tänka sig att det var ganska grabbigt i både humorvärlden och serievärlden när du började…

– Ja, absolut. Av någon anledning så har hela genusdiskussionen kommit senare dit än till andra grupper. Inom till exempel konsten fördes den diskussionen redan på 1970-talet. Men inom humor- och seriesverige så hade man inga problem med att det var 100 procent män som var utövare ända fram till 2000-talet.

När hon först kom till P3 humor försökte till exempel kanalen få bukt med jämställdhetsproblemet genom att kvotera in henne som enda kvinna i ”killhumorgänget”.

– Jag tror ju inte så mycket på det egentligen, att man kvoterar in en kvinna i olika väldigt tajta mansgrupper. Jag tror att det är bättre att man ger resurser till kvinnor som redan gör saker och samarbetar i olika nätverk.

En hel del har hänt sedan dess, konstaterar hon. Hon hör inte längre någon säga att tjejer inte är lika roliga som killar. Och möjligen har också jargongen tonats ned i hennes närhet med tanke på den position Liv Strömquist numera har. I framtiden ser hon sitt skapande fortsätta, kompromisslöst, längs egna vägar.

– Det är en känsla som har kommit, att det bara blir ännu mer viktigt att fullfölja sina egna kreativa projekt och följa sin egna konstnärliga utveckling. Livet är så kort. Man har inte råd att lägga en massa år på att bry sig om vad någon annan vill att man ska göra, tänka på var man ska få pengar, eller hålla på med något som inte känns kul eller bra.

Läsning och bildkonst är två stora inspirationskällor för serieskaparen Liv Strömquist.
Läsning och bildkonst är två stora inspirationskällor för serieskaparen Liv Strömquist.Foto: Emil Langvad/TT
Malin Eijde/TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.