”Inger hade en naturlig fallenhet för läraryrket, hon var en klok, lugn och stabil människa samt en god lyssnare”
Inger kom från en lärarsläkt i Västerbotten. Två bröder och svägerskor, liksom hennes mor och två mostrar var lärare. På hennes fars sida var hennes farbror Tyko Hägglund rektor i Gideå utanför Övik.
Inger avled tre dagar före sin 87-årsdag. Man får inte räkna med mer i det här livet, det är de villkor vi har. Inger och jag har haft ett rikt och aktivt liv med bland annat resor, fjällfärder både sommar och vinter, tennis, orientering, svampplockning och naturvandringar med mera.
Sheldenes ankomst till vår familj gav oss en unik inblick i hennes familjs liv i Sydafrika-Namibia och dess fantastiska natur. Liksom hennes fantastiska sätt att sköta sin familj. Vår utbytesstudent Jim från Brisbane gav oss möjlighet att få riktigt goda vänner i Australien och se hur man lever där. Det är skillnad på att bo i familj och på hotell!
Inger var viktig i min veterinära verksamhet, särskilt före biltelefonens intåg, hon blev min mottagningssköterska. Hon blev duktig på att ge råd på telefon till bekymrade djurägare.
En vårmorgon i Mönsterås blev jag kallad till en ko som inte kunde kalva, Inger som just skulle till skolan och sin fjärdeklass sa: ”Tänk om jag kunde ta hela klassen med?” Ringde rektor, fram kom en buss, hela klassen med spetsade öron och ögon fanns i ladugården när jag tvättade av kon, rättade kalven och anbringade förlossningskedjorna. Medels ett långt rep fick ungarna dra när kon krystade och se den nyfödda kalven ruska på sig och sedan torka den blöta kalven med torr halm. Och vilka uppsatser det blev!
Inger hade en naturlig fallenhet för läraryrket, hon var en klok, lugn och stabil människa samt en god lyssnare. Under några år var hon nattetid ”jourhavande medmänniska” i Röda Korsets regi. Det passade henne bra.
Vi bevarar nu Inger i ljusaste minne! Men tomt blev det.
Ulf Broman