En konstnär med humorn som vapen

Att en konstnär måste lida för att skapa sann konst är en seglivad myt. Måhända ligger det något i det, men efter ett samtal med Dan Wolgers står det klart att det inte är en förutsättning. Han skrattar efter nästan varje mening och verkar vara allt annat än lidande.

Viktigt med humor - Vad kan vara allvarligare än humor? Allvar är egentligen bara kamouflage medan humor är vårt viktigaste kontaktmedel. Jag tror att allt för många unga konstnärer tror att man måste använda sig av dagens brännande ämnen för att skapa bra konst. Men det stämmer inte; konst måste vara bra i sig, vad den än handlar om.

Dan Wolgers har hunnit med en del i sin karriär. Han har länge varit rubrikernas man med sina provokativa verk, som när han blev ombedd att utsmycka telefonkatalogen och gjorde det med sitt telefonnummer. Han var dessutom under flera år professor på Konsthögskolan i Stockholm. Men trots att han idag är en av Sveriges mest betydelsefulla konstnärer, var det långt ifrån självklart att det var det han skulle syssla med i livet. Egentligen blev han konstnär av en slump.

Aha-upplevelse - Jag hade valt en konsthantverkslinje, men jag hade en väldigt bra lärare som ganska snart insåg att det inte var det jag skulle syssla med. Han sa åt mig att söka till Konsthögskolan i stället. Och det var en otroligt skön aha-upplevelse för mig. Allt föll liksom på plats och det kändes väldigt skönt. Vem vet vad jag hade blivit annars, något bättre kanske, säger han och skrattar.

Nu för tiden har han både tid och råd att skapa konst på allvar. Han har slutat att undervisa och tillbringar det mesta av sin tid i ateljén. Han har precis avslutat en utställning på Galleri Lars Bohman i Stockholm och är nu i mitt i arbetet med nästa verk.

Dan Wolgers är en av de svenska konstnärerna som inte behöver oroa sig för att hans verk inte ska sälja. Och med åren har han lärt sig att inte ha åsikter om vem som köper och vad de eventuellt ska göra med dem.

- När jag har blivit äldre och inte är så bufflig längre så har jag slutat att bry mig. Skit samma om de köper för att investera. Och den där gamla grejen om att en konstnär inte gillar att hans tavla hängs upp ovanför en soffa är en så utsliten klyscha. Var fan ska de hänga den då? I hallen?

Ingen åldersnoja Det märks att Dan Wolgers inte har något ångestförhållande till att åldras. Han pratar i stället om att det är skönt att äntligen få göra som man vill, "man har ju inte så många framför sig att fråga om lov längre", säger han och skrattar återigen.

Födelsedagen firar han på restaurang med familjen och sedan med en fest i ateljén några dagar senare.

- Det blir väl någon form av kalas, jag vet inte riktigt hur. Men det vore ju kul att få tacka alla de som man har haft hjälp av genom åren, säger Dan Wolgers, och skrattar. (PM)