”Christina var en mycket trofast vän”

Christina växte upp i Kärrtorp med sina fyra syskon. Familjen drev Hammarbystugan belägen i Nackareservatet. Där hade Kina sin älskade häst som hon köpt för egna pengar, intjänade genom arbete i familjens verksamhet. Efter avslutad skolgång reste Christina till Paris för studier i franska. Ett språk hon ofta och gärna talade senare i livet.

Christina, som utbildat sig till journalist på Skurups folkhögskola, och nu hade fått en anställning som lokalreporter på Smålandsposten, for runt i sin bil och skrev fina kulturreportage från det spännande och dynamiska Glasriket.

Hon köpte sitt charmiga hus, Kvarnstugan i Åfors, beläget nära skog, sjöar och vattendrag. Man kunde hörde forsens brus från Christinas lilla trädgård, en oas som hon ömt odlade och vårdade.

Christina hade många sätt att uttrycka sin kreativitet. Hon skrev poesi, fotograferade, målade och skulpterade. Miljön i Glasriket och i Åfors med designers, konstnärer, keramiker och andra kreatörer var inspirerande och fick många att söka sig dit. Potatisgatans gamla arbetarbostäder blev en konstnärskoloni med en blandning av danskar och svenskar. Här bodde Christina i närmare 45 år. Vår vänskap har varat lika länge.

Christina odlade sina vänskaper och nätverk. Hon höll nära kontakt med sin stora familj, föräldrar, syskon, syskonbarn och kusiner. Tillsammans med andra kvinnor bildade hon Åfors kvinnogrupp, som var en blandning av den danska Rödstrumperörelsen och det svenska Grupp 8. Kvinnorna byggde ett hus. Christina dokumenterade arbetet och det blev en fotoutställning som bland annat visades i Stockholm och Köpenhamn.

Hon höll också uppskattade skrivarkurser och deltog i flera utställningar med sina foton, skulpturer och målningar.

Jag och mina barn känner Christina från tiden i Småland och bosättningen i Glasriket. Christina var en mycket trofast vän. Långa och innerliga var våra samtal om livets ljusa och mörka rum, om kärlek och relationer om arbete och skapande.

Som den generösa och gästfria person Christina var, upplät hon sitt hus och hem för mig och mina barn, och deltog också i våra liv som den “goda mostern”.

Hon och barnen gjorde en oförglömlig tågresa till Lofoten och de har alltid haft en egen relation till henne.

Christinas bortgång skapar ett tomt rum i våra liv.

Sara Moser

Simon Moser

Linn Moser Hällen