”1989 återvände Jan-Olof till skolans värld som särskolechef”
Jan-Olof Kennberg växte upp i Motala, Vimmerby och Örebro. Jan-Olof sommarjobbade bland annat på Näs prästgård hos Astrid Lindgrens bror. Efter folkskollärarexamen i Linköping 1962 tjänstgjorde han i Fellingsbro.
Jan-Olof vidareutbildade sig till blindlärare och särskollärare. Efter lärartjänst på Tomteboda blindskola i Solna arbetade han i 13 år som studierektor och rektor vid Ekeskolan i Örebro, en skola för blinda elever med ytterligare funktionsnedsättning.
På uppdrag av Synskadades Riksförbund och Sida startade Jan-Olof 1977 en skola för blinda kvinnor i Tanzania, inkluderande byggnation, att anställa lärare och uppsöka presumtiva elever. Allt förhandlades på swahili. Det blev en mönsterskola, än idag fungerande. Jan-Olofs erfarenhet och kunskap om blindundervisning i u-land ledde till att han tillsammans med hustrun Christina anställdes som utbildare av blindlärare i Moçambique 1981. Nu med portugisiska som arbetsspråk.
När Moçambiqueprojektet avbröts på grund av gerillakrig anställdes han som kanslichef på Handikapporganisationernas biståndsverksamhet. Det blev fem år med resor till u-länder, stötta fältarbetare och inhemska handikapporganisationer.
1989 återvände Jan-Olof till skolans värld som särskolechef i Kalmar län. Hans stora målsättning var att särskoleverksamheten, som då lydde under landstinget, skulle inkluderas i den vanliga skolan. Jan-Olof var kvar där till sin pensionering med undantag av några års tjänstledighet. 1988 blev Jan-Olof invald i biståndsorganisationen IM:s styrelse, ett 20-årigt engagemang som bland annat vice ordförande, kontaktperson för Västbanken/Gaza (Palestina) framför allt inom området barn med funktionsnedsättningar. Han var ett uppskattat stöd till några pappor som bildade en skola för sina barn. 1995 anställdes Jan-Olof som projektledare för IM:s verksamhet i Zimbabwe. Det blev tre arbetsfyllda år då han och Christina startade ”hjälp till självhjälpsgrupper” för föräldralösa barns nya vårdnadshavare.
För Kalmar kommuns räkning var han flera gånger i Kaliningrad för att med den inhemska personalen förbättra villkoren på barnhemmen. Han var också aktiv i Kalmar kommuns projekt tillsammans med SRF med syfte att påbörja integrering av synskadade elever i Panavezys, Litauen. På hemmaplan blev det många år som lokalordförande i Hörselskadades Riksförbund i Kalmar, Norra Öland och som distriktsordförande. Många ensamkommande flyktingbarn har i hans roll som god man sett honom som sin pappa i Sverige.
Musiken har betytt mycket. Han hade en organistexamen, spelade flera instrument, ledde blåsorkestrar och körer. Han sjöng i Örebro- och Enskede kammarkör och inte minst i Kalmar manskör.
Golf, olika typer av resor i flera världsdelar gav avkoppling. Det viktigaste livet igenom har ändå varit familjen som funnits med Jan-Olof ”i hjärtat varje dag”.
För familjen
Christina Kennberg
