Annons

En Ölandskommun klarar utmaningarna

Folkomröstning på Öland
”Med en större budget kan rationellare investeringar göras och tillräcklig kapacitet byggas på en gång. Det sparar pengar och ger bättre välfärd, mot att ständigt bygga till när ekonomin tillåter.”
Publicerad 4 maj 2019 • Uppdaterad 22 maj 2019
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Dagen för folkomröstningen på Öland närmar sig. Detta innebär att de två sidorna skärper tonen i sin argumentation. Dagens debattörer har sin åsikt klar, Öland ska vara en kommun.
Dagen för folkomröstningen på Öland närmar sig. Detta innebär att de två sidorna skärper tonen i sin argumentation. Dagens debattörer har sin åsikt klar, Öland ska vara en kommun.Foto: SUVAD MRKONJIC

I dagarna kommer kommuninformation om folkomröstningen den 26 maj, då vi avgör vår öländska framtid. Till skillnad från nej-sidan låtsas vi inte att världen är oföränderlig. Här är fakta som får oss att rösta JA.

Alla kommuner i Sverige har samma uppdrag och ansvar. Även om pengarna ska räcka till fler medborgare i större kommuner, så är det lättare för dem att klara uppdrag och ansvar. Man kan med en större pengapåse också göra mer. Kostnaden för till exempel en simhall, ett kulturhus eller en konstgräsplan fördelas på fler skattebetalare. Riktade statsbidrag tillfaller kommuner efter storlek. Medan de räcker till en halv specialisttjänst i Borgholm eller Mörbylånga täcker Kalmar täcker sitt behov med ett par heltidstjänster och får pengar över.

Annons

Bonusar för till exempel beviljade bygglov gynnar kommuner med stor handläggarkapacitet. Med en större budget kan rationellare investeringar göras och tillräcklig kapacitet byggas på en gång. Det sparar pengar och ger bättre välfärd, mot att ständigt bygga till när ekonomin tillåter.

Matilda Wärenfalk (S), kommunalråd Mörbylånga.
Matilda Wärenfalk (S), kommunalråd Mörbylånga.Foto: Pia Olofsson
”Eftersom båda Ölandskommunerna har samma utmaningar och möjligheter är det slöseri med skattemedel att lägga dem på samverkansstrukturer.”
”Matilda Wärenfalk (S), kommunalråd Mörbylånga”

Detta är fakta i dag. Inför framtiden avslöjar andra fakta stora utmaningar.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, beräknar att befolkningen i våra kommuner växer men att skatteunderlaget faktiskt minskar per invånare. Anledningen är att vi blir fler barn och äldre medan antalet som arbetar blir färre. Andelen invånare över 80 år ökar med 40 procent de kommande 10 åren. När allt färre arbetar och behoven av skola, vård och omsorg ökar, leder det till både lägre intäkter och större kostnader. Bilden får också stöd i studier bland annat Arbetsförmedlingen och av Uppsala universitet. SKL beräknar att kommunerna behöver öka sina investeringar med 25 procent de kommande fem åren.

Våra kommunala tjänstemän målar upp bilder av framtiden med svåra utmaningar i form av kompetens- och arbetskraftsbrist, ökad stress att klara uppgifter, alltfler krav och lagar att leva upp till, risker för sämre/ojämn kvalitet och viten på grund av ej verkställda beslut, försämrad medborgardialog, försämrad miljö och hälsa med mera. Listan kan göras väldigt lång.

Framtiden kommer att ställa stora krav på kommunala effektiviseringar. Därför har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté, Kommunutredningen. I direktivet slås fast att små kommuner har stora utmaningar med åldrande befolkning, urbanisering, förändrad näringslivsstruktur, klimatförändringar, mer kritik från myndigheter, dålig kvalitet på kommunala tjänster och att rättssäkerheten brister. Många kommuner klarar inte att uppfylla lagen och saknar ”en kapacitet som står i proportion till deras uppgifter”.

Nej-sidan blundar för fakta men vill samverka. Samverkan är dock inte enkel, kräver tid och pengar och är inte detsamma som att styra verksamheten. Studier avslöjar att kommuner med en långtgående samverkan i praktiken får begränsat självstyre och förtroendevalda från andra kommuner får majoritet i frågor som rör den egna kommunen. Ett fåtal ledande politiker och tjänstemän får inflytande i samverkansorganen. Insynen blir sämre och ansvaret otydligt och oklart. Samverkan löser inte heller kommunernas strukturella utmaningar, konstaterar forskare vid Lunds universitet.

Eftersom båda Ölandskommunerna har samma utmaningar och möjligheter är det slöseri med skattemedel att lägga dem på samverkansstrukturer. Vi ska satsa på en ny och bättre kommunstruktur, som ger bättre kapacitet, större kompetens och mer kraft att möta framtiden.

Nej till Öland försöker frysa utvecklingen. Vi möter framtiden med att rösta JA till Ölands kommun!

Matilda Wärenfalk (S)

Eva-Lena Israelsson (S)

Annons

Carina Adolfsson Elgestam (S)

Håkan Lindqvist (S)

Per-Olof Johansson (S)

Anna-Kajsa Arnesson (C)

Johan Åhlund (C)

Per-Olov Johansson (C)

Felix Everbrand (C)

Emmy Ahlstedt (C)

Roger Gustavsson (C)

Sebastian Hallén (L)

Annons

Johan Gustafsson (L)

Eric Dicksson (KD)

Marwin Johansson (KD)

Henrik Yngvesson (M)

Carl Malgerud (M)

Ulrik Brandén (M)

Marcel van Luijn (M)

Hans-Ove Görtz (M)

Anne Oskarsson (SD)

Lars Lindqvist (SD)

Annons
Annons
Annons
Annons