Vill vi att unga ska ha möjlighet att bo på landet

43 procent av kvinnor mellan 20 och 24 år skulle vilja bo på landsbygden eller i en mindre ort i framtiden. Bland män i samma ålder är motsvarande siffra 36 procent. Det är ett av resultaten av den aktuella attitydundersökning vi låtit Ungdomsbarometern göra. Men, förutom människors vilja att bo på landet måste det finnas möjligheter att kunna bo på landet för att en ny grön våg ska bli verklighet.

Andelen unga mellan 20 och 24 år som vill bo på landet i framtiden är hög. Högre än den andel som faktiskt bor där idag. Och skulle denna grupp förverkliga sin vilja får vi en helt annan utveckling av boendesituationen än den Boverket målat upp i sin nya vision för Sverige 2025.

I Boverkets vision bor de flesta av oss i framtiden i storstadsregionerna, vilka växer längs kollektivtrafikstråk. Även de regionala högskoleorterna växer och privata företag står för en större andel ny infrastruktur i områden med goda råvarutillgångar.

Val av bostadsort handlar dock inte bara om att vilja, man måste också kunna göra valet. Förutom att dessa unga vill bo på landet vill de kanske också utbilda sig. De stadsungdomar som vill flytta till landsbygden eller till mindre orter är i själva verket de som har allra högst betyg i skolan, visar Ungdomsbarometerns undersökning. Vi kan utgå ifrån att de vill ha ett jobb kopplat till sin utbildning och vettig service så att vardagen funkar. Förskola och skola på rimligt avstånd, goda kommunikationer och bredband, post, telefoni, tillgång till vård och tryggheten som polisnärvaro ger är viktig.

Mycket av det som ryms inom att kunna bo på landsbygden styrs alltså av politiska beslut. Vi, Jordbruksverket, har som statens förlängda arm ett ansvar att på nationell nivå arbeta för en hållbar landsbygdsutveckling. Vi har också ett verktyg för detta i form av ett landsbygdsprogram med särskilda pengar för landsbygdens utveckling.

Men kunna beror också av styrning inom andra sektorer och på andra politiska nivåer. På kommunal, regional, eller EU-nivå. Man kan därför säga att kunna till viss del beror av politikens vilja, eller genomförandet av politikens vilja. När städerna växer hör man ofta att folk vill bo i städer. Och politiken eller den offentliga styrningen ska inte lägga sig i folks vilja.

Men, hur mycket styr egentligen viljan jämfört med politiken människors val av boendeort? Enligt Ungdomsbarometerns rapport vill fler än hälften av ungdomarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, flytta till en mindre stad, småort eller landsbygd. Så, vilken tyngd ska dessa ungas vilja tillmätas? Tas den på allvar har vi en ny grön våg på gång.

Christel Gustafsson

Landsbygdsstrateg, Jordbruksverket