GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Vill den politiska majoriteten värna Mörbylångas friskolor”

Kommunpolitik i Mörbylånga
”Den blomstertid nu kommer, sjunger barnen vid skolavslutningen, fulla av förväntningar inför sommarlovet. Men för barnen i kommunens friskolor vore det kanske mer passande att sjunga De sista ljuva åren?”
Mörbylånga • Publicerad 20 juni 2022 • Uppdaterad 20 juni 2022
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"I Mörbylånga kommun finns tre friskolor som drivs i aktiebolagsform och en som drivs i ekonomisk förening.”
"I Mörbylånga kommun finns tre friskolor som drivs i aktiebolagsform och en som drivs i ekonomisk förening.”Foto: Lydia Andersson

För om den socialdemokratiska regeringen får som den vill är friskolornas dagar räknade.

Friskolereformen infördes för 30 år sedan. Alla föräldrar skulle i praktiken ges ekonomiska förutsättningar att välja grundskola för sina barn. Sverige har gått från att vara ett land med en enda sorts skola till att de flesta kommuner har ett alternativ att erbjuda. Var femte elev går i dag i en friskola.

Statsminister Magdalena Andersson ska inleda en ”offensiv” mot det hon kallar ”marknadsskolan”. Hon säger att skolkoncerners ägare har blivit rika på skattebetalarnas bekostnad och att ”vinstjakten” måste stoppas.

Ulrik Brandén (M), oppositionsråd.
Ulrik Brandén (M), oppositionsråd.Foto: David Winberg
”Av Mörbylånga kommuns elever i årskurs F–9 går 28 procent i friskola. På gymnasienivå uppgår andelen till cirka 34 procent. Statsministern anser alltså att dessa barn ska straffas genom att tilldelas lägre skolpeng, trots att föräldrarna betalar samma skatt som föräldrar till barn i kommunala skolor.”
Ulrik Brandén (M), oppositionsråd.

En friskola får inkomster genom att erbjuda utbildning till (nästan) samma ersättning som kommunen har för motsvarande elever. Om en friskola kan attrahera elever, klarar av myndigheternas krav på kvalitet och ändå lyckas driva skolan mer effektivt än kommunen, så får friskolan ett överskott, en vinst.

Att kunna göra ett överskott i en verksamhet är viktigt för att kunna bygga upp en buffert och kunna göra nödvändiga investeringar. Det gäller för skolor, såväl som kommuner. Ett dåligt år ska inte leda till att skolan behöver lägga ner. Att ha en stabil ekonomi med överskott är därför också ett viktigt krav som Skolinspektionen ställer på friskolor.

Friskolor får redan i dag en lägre skolpeng i jämförelse med kommunalt drivna skolor. I dag ligger vinsten i Sveriges friskolor i genomsnitt på 3,4 procent före skatt. Det motsvarar 2,5 promille av kommunernas skolkostnader.

Regeringen vill nu att skolpengen till friskolorna ska minska med 8–10 procent.

Av Mörbylånga kommuns elever i årskurs F–9 går 28 procent i friskola. På gymnasienivå uppgår andelen till cirka 34 procent. Statsministern anser alltså att dessa barn ska straffas genom att tilldelas lägre skolpeng, trots att föräldrarna betalar samma skatt som föräldrar till barn i kommunala skolor.

I Mörbylånga kommun finns tre friskolor som drivs i aktiebolagsform och en som drivs i ekonomisk förening. Vinsterna uppgår tillsammans till cirka 2,5 procent per år. Endast ett av bolagen har kunnat ge utdelning till ägarna. Utslaget på alla skolorna blir det 33 000 kronor per år. Samtidigt har skolorna i snitt betalat cirka 140 000 kronor i bolagsskatt per år och har återinvesterat över 200 000 kronor per år i verksamheterna och i barnen.

Man har tagit stora, egna risker och har investerat miljontals kronor, har skapat massa arbetstillfällen som har genererat skatteintäkter till kommunen och uppenbarligen har man skapat uppskattade skolor.

Vilka besked vill nu S-, C och V-majoriteten ge föräldrar i Mörbylånga kommun, vars barn går i friskolor: Att deras barn ska få lägre skolpeng? Att kommunens friskolor är ett problem och drivs av ”vinstjakt”? Att det ska bli ekonomiskt omöjligt att driva friskolor i kommunen?

Ulrik Brandén (M), oppositionsråd

Martin Olsson (M), vice ordförnde i utbildningsnämnden

Britta Palmgren (M), ledamot i utbildningsnämnden

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.