Låt mig ge två exempel.

Västervik oktober 2019, en ung man skjuter sin före detta flickvän, som han under ett års tid hotat mörda, i huvudet. Han hävda att han skulle kolla att vapnet var säkrat, när till sist blev insläppt hos henne, men det råkade gå av. Och han blev trodd i både tingsrätt och hovrätt! Han dömdes till 6 år och 4 månaders fängelse. Till hösten är han en fri man efter straffrabatter. Här kan man kvälja dom, men det är en annan historia.

Kungsbacka julen 2019. En kvinna ringer 112 och berättar att hennes ex har planer på att mörda henne. Polis åker dit, sitter i två timmar och lämnar. En timme senare har mannen skjutit bort låset till hennes dörr, med en hagelbössa, och sedan skjutit henne. Han ringer själv polisen, men de var nog redan på väg? 112 hörde det dödande skottet! Till sitt försvar anför han i Hovrätten bland annat sitt intag av alkohol. Han döms till livstid fängelse.

Ingen av dessa män dömdes för vapenbrott - alltså hade de licens. Man lär sig också att hänvisa till problem med sprit är inget bra försvar, men pilla på säkringen till ett vapen duger gott.

Dags för lite siffror.

Det finns drygt 552 500 vapenägare i Polisens vapenregister. Det finns licenser för drygt 1,5 miljoner jaktvapen i Sverige och drygt 164 000 vapen för målskytte.

År 2021 anmäldes 38 700 fall av misshandel där den utsatta var bekant med gärningspersonen.

Vad vill jag då se? Ett viktigt första steg är naturligtvis att vid första dödshotet dra in en eventuell vapenlicens. Ingen har, mig veterligen, vågat föreslå detta. Mycket märkligt! Vem i min vänkrets, med försänkningar i regering eller riksdagshus, vågar föra detta vidare? Bara tanken på att inte kunna få sitta på sin stubbe med en bössa kanske skulle få dessa män att tänka en runda till?

Kåre Eriksson