”Vårt hållbara skogsbruk”
Trakthyggesbruket har medfört att väldiga arealer naturskog är borta. Detta och skogsdikning har starkt bidragit till sjöars och vattendrags ”brunifiering”, översvämningar, ändring av lokalklimat, vindfällen och frostbenägenhet. Kolsänkan förbyts i dess motsats. Hyggesbruket är tänkt att ersätta störningar i form av skogsbrand och stormfällning.
Hormoslyr med det cancerogena ämnet dioxin, brukades flitigt under 1960-70-talet för att döda uppslag av lövträd. Efter att vd:n för Teckomatorp hade druckit hormoslyr samt att bland annat miljörörelsen protesterat mot användningen, förbjöds hormoslyr 1977.
Hyggesplöjning har negativ inverkan på den ursprungliga floran. Ett öppet hygge skadar i sig mykorrhizan, det underjordiska systemet av svamptrådar som symbiotiskt samverkar med träden. Efterföljande trädgenerationer får ett sämre läge.
Körskador ökar kraftigt genom användning av skotare på otjälad mark. Den lokala hydrologin ändras av djupa hjulspår med stillastående vatten eller ändrad avrinning, och rötskador ökar då rötter skadas.
”Nu hotas den fjällnära skogen av avverkning, den sista resten av vår västliga tajga. Här måste staten gå in och lösa ut markägarna med skäliga ersättningar om avverkningsförbud införs.”Bengt Å. Bengtsson
Likåldrig skog är betydligt artfattigare än en naturskog. Röjning och gallring förstärker monokulturen då lövuppslag och yngre trädindivider tas bort, vilket gör att faran för skogsbränder och barkborreangrepp ökar.
Skogsgödsling har positiv effekt på tillväxten och kolupptaget, men inverkar negativt på markfloran. Dessutom finns tecken att trädens motståndskraft mot barkborre minskar. Produktionen av blåbär halveras i kvävegödslade områden och mykorrhizasvampar minskar.
Främmande trädslag och provenienser har införts. Contortatallen har nu självspritt sig, vilket man inte förutsåg då den infördes till Sverige. Därmed kan den utvecklas till en invasiv växt med svåra följder för den ursprungliga vegetationen och faunan. Från Östeuropa införs nu granplantor med annat genetiskt ursprung. Hybridasp är ett annat trädslag som man sneglar på.
Nu hotas den fjällnära skogen av avverkning, den sista resten av vår västliga tajga. Här måste staten gå in och lösa ut markägarna med skäliga ersättningar om avverkningsförbud införs. Samernas rättmätiga anspråk på vinterbetesmarker för renar måste tillgodoses och det sker genom bevarandet av lavrika skogar.
Sveaskog har emellanåt antagit skogsbruksplaner som inte är förenliga med en långsiktig förvaltning av våra skogar.
Den svenska skogens virkesförråd har enligt Naturvårdsverket ökat alltsedan 1920 och uppgår nu till cirka 3,5 mdr kubikmeter. Många har mest tänkt kvantitativt och inte kvalitativt. Skog är mycket mer än antalet kubikmeter virke.
Den biologiska mångfalden har minskat. De senaste decenniernas rödlistor talar sitt tydliga språk. Numera finner man vissa växt-, djur- och svamparter enbart i reservat långt ifrån varandra. Fragmentering är ett säkert sätt att utrota en organism. Den svenska skogens ekosystemtjänster förbises, liksom den sociala funktionen för folkhälsan en naturskog har.
Med tanke på historiken måste man fråga sig om dagens brukningsmetoder är hållbar. En beståndscykel (80-90 år) motsvarar ungefär tre generationer markägare. Bara var tredje generation markägare kan alltså tillgodogöra sig skogsråvarans ekonomiska värde.
Inget av de svenska miljömålen som har med skogsbruk att göra (Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker) är i närheten att uppnås. Men låt oss vara optimistiska och tro på modiga politiker som kan prioritera långsiktig hållbarhet!
Bengt Å. Bengtsson
