GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

”Vad händer när skogen kalhuggs?”

Skogspolitik
”Tycker du om att mötas av ett nytt hygge när du är ute och går i skogen? Nej, vi skulle inte tro det. Vi svenskar har en kluven inställning till skogen. Eller snarare till det intensiva svenska skogsbruket med sina kalhyggesmetoder. ”
Debatt • Publicerad 30 november 2022
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Tycker du om att mötas av ett nytt hygge när du är ute och går i skogen? Nej, vi skulle inte tro det.”
"Tycker du om att mötas av ett nytt hygge när du är ute och går i skogen? Nej, vi skulle inte tro det.”Foto: Christian Hylse

Tycker du om att mötas av ett nytt hygge när du är ute och går i skogen? Nej, vi skulle inte tro det. Vi svenskar har en kluven inställning till skogen. Eller snarare till det intensiva svenska skogsbruket med sina kalhyggesmetoder. De flesta som inte själva äger skog ogillar kalhyggen starkt, medan skogsägarna fortsätter att hugga ner de skogar både de och vi betraktar som ”våra”.

Den riktiga skogen, den som inte består av ett enda trädslag som har planterats i raka rader, den är viktig för oss, och den är viktig för den biologiska mångfalden. Här vandrar vi på urgamla stigar, här minns våra barn hur de lekte som små, här plockar vi svamp, lingon och blåbär. Här idkar vi friluftsliv med kvalitet. Men vad händer när skogen kalhuggs? Svampen försvinner, lingon och blåbär försvinner, stigarna försvinner, de levande minnena försvinner. Och det tar 60 år för blåbären att komma tillbaka efter att ett kalhygge tagits upp.

Gunnar Westling, Klimatgruppen i Oskarshamn.
Gunnar Westling, Klimatgruppen i Oskarshamn.Foto: Anna-Lena Karlsson
”Oskarshamns kommun ska bygga en ny ishockeyarena. Den kommer att kosta omkring 500 miljoner kronor att uppföra och 23 miljoner att driva. Per år. Om den anläggs vid nuvarande tennishallen, så kommer många biologiskt värdefulla ekar att behöva fällas. Samtidigt envisas kommunen med att avverka så mycket skog på sin mark att nettointäkten från kommunens skogsbruk varje år ska vara 1 miljon kronor.”
Gunnar Westling, Klimatgruppen i Oskarshamn

Det räcker inte heller att bara ha produktionsskogar. Hundratals djur- och växtarter missgynnas av allt skogsbruk, exempelvis talltitan, knäroten, den svartvita taggsvampen. Kalhyggesbruket är värst. Men inte bara för den biologiska mångfalden. Träd binder ungefär 200 kg kol per kubikmeter, men för varje kubikmeter virke som avverkas försämras skogsmarkens förmåga att binda kol med 350-400 kg per år. Detta enligt nyare forskning som överraskade till och med forskarna själva. Hur går det till?

Jo, träd och svampar lever i symbios och bildar mykorrhiza tillsammans. Mykorrhizan och trädens rötter lagrar en stor del av all den koldioxid som tas upp i skogsmark, men när träden fälls dör rötter och mykorrhiza och koldioxid släpps ut i atmosfären under lång tid. Borde inte skogsbruket ta till sig sådan forskning? Och borde inte kommunen vara en förebild? Hur är det med klimatlagen som samtliga partier utom SD skrev under 2018? Vad stadgade den, och hur ska man nå det målet? Med fromma förhoppningar och genom att ”lita på marknaden”, eller med utsläppsminskande policyer? Svaret är givet.

Oskarshamns kommun ska bygga en ny ishockeyarena. Den kommer att kosta omkring 500 miljoner kronor att uppföra och 23 miljoner att driva. Per år. Om den anläggs vid nuvarande tennishallen, så kommer många biologiskt värdefulla ekar att behöva fällas. Samtidigt envisas kommunen med att avverka så mycket skog på sin mark att nettointäkten från kommunens skogsbruk varje år ska vara 1 miljon kronor.

Ja, nästa år till och med ännu mer, eftersom man inte har lyckats fälla tillräckligt mycket skog detta år. ”Vi ska förstöra Oskarshamnarnas egen skog ännu lite mer, eftersom vi inte lyckades fullt ut förra året!” verkar man resonera. En otroligt bakvänd konsekvens av den insikten. Det blir heller ingen lätt uppgift när så mycket av de 2 600 hektaren skog utgörs av parker och tätortsnära skogar och dungar.

Samtidigt är den inkomsten en, om uttrycket tillåts, piss i Missisippi jämfört med den flod av utgifter som rinner ut i den andra änden. Dessutom kommer ju Tekniska nämnden att försvinna nästa år, och den där miljonen som skogen ska bidra med till Tekniska nämndens verksamhet, ja den verkar ju tämligen överflödig då! Runt om i landet börjar också fler och fler kommuner få upp ögonen för att skogens biologiska värden och klimatologiska betydelse som kolsänka är mer värd än vad den inbringar som nedhuggen.

Varje år övergår ett antal kommuner till hyggesfria skogsbruksmetoder, medan andra helt lämnar inställningen att den kommunala skogen ska inbringa några inkomster över huvud taget. Nästan 40 procent av kommunerna har inget avkastningskrav på sin skog. Snarare räknar de med en viss kostnad för den skogsskötsel som ändå behövs. En fjärdedel använder bara hyggesfria metoder i skogen. Tänk om vår egen kommuns politiker kom till den insikten också!

Gunnar Westling, Klimatgruppen i Oskarshamn

Jan Brenander, Skogsgruppen, Oskarshamnsbygdens fågelklubb

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.