"Tanklöst beslut att lägga ned mellanstadiet i Ruda”

Inom loppet av en vecka och med ett knapphändigt beslutsunderlag, utan några som helst alternativa förslag, har partierna fattat det tanklösa beslutet att lägga ned mellanstadiet i Ruda skola och Lindens förskola. Skälet till beslutet påstås vara ”undermåliga lokaler” och ”stort sjunkande elevunderlag”.

I många år har diskussioner och hot om nedläggningar av landsbygdsskolor duggat tätt, vilket inte är konstigt med tanke på att kommunen i flera decennier har haft ett sjunkande befolkningsantal. Kort sagt innebär det färre skattebetalare och färre barn i skolålder. Till följd av detta tvingas årskurser att slås ihop och därmed övergår undervisningen till att bli åldersintegrerad. I sin tur bidrar det till svårigheter att hitta behörig lärarpersonal att vilja undervisa under de premisserna.

Det kan finnas goda grunder till att lägga ned skolor om elevunderlaget blir så pass litet att undervisningskvalitén försämras. Det finns heller inget forskningsstöd för att åldersintegrerade klasser skulle gynna kunskapsutvecklingen på något angörande sätt. Skolans uppgift är att ge barnen kunskap för livet, varför klasserna bör indelas åldersseparerade. Det förutsätter att politikerna tillskjuter tillräckligt med pengar, så att fler skickliga lärare vill och kan arbeta i skolan.

Samtidigt bedriver Ruda skola i dagsläget ingen åldersintegrerad undervisning. Dessutom pekar prognosen på att Ruda skola är den enda ytterskolan i kommunen som kommer öka sitt elevantal på fem års sikt, enligt statistik från kommunens egen skolchef tidigare i år. Istället är det kommunens tre resterande ytterskolor – där majoriteten av skolorna tillämpar åldersintegrerad undervisning – som kommer uppleva ett ras i elevantal. Dessa skolor verkar politikerna inte ha någon ambition att lägga ned. Frågan man ställer sig är varför de styrande politikerna använder dubbla måttstockar, beroende på vilken skola som avses. Att man använder en måttstock för Ruda skola och en helt annan för resterande tre ytterskolor, visar bara på hur absurt och tanklöst beslutet är.

Ett annat argument som framförs av de styrande är att delar av lokalerna på skolan och förskolan är undermåliga. Självklart kan undervisning inte bedrivas i undermåliga lokaler. Däremot har politikerna alternativ till permanenta nedläggningar, exempelvis att skjuta till pengar för lokalinvesteringar. Det är uppenbarligen herrarna Gröön (C) och Erlandsson (S) inte intresserade av. Om man frågar dem ska pengarna i stället läggas på skolan i centralorten, på bekostnad av välfärden i kommunens ytterområden.

Sedan januari 2020 är barnkonventionen svensk lag i Sverige. Beslutet innebär bland annat att barnperspektivet ska stärkas i beslut som rör barn. Någon konsekvensanalys av hur beslutet påverkar barnen på den berörda skolan och förskolan finns dock inte på den servettskiss som den styrande majoriteten fattade sitt beslut utifrån. Har möjligtvis barnkonventionen som svensk lag också gått herrarna obemärkt förbi?

Såväl beslutsprocessen som beslutet är under all kritik och kan inte annat beskrivas som en slakt av välfärden och landsbygden. Barnen, vårdnadshavare och samhällena i stort betalar priset. Ansvaret vilar tungt på Socialdemokraterna och Centerpartiet lokalt. I stället för att slakta välfärden och landsbygden borde folkrörelsepartierna lyssna på oss medborgare som drabbas, göra om beslutet och göra rätt. Annars borde de lokalt byta ut partibudskapen snarast till ”Avveckla landsbygden” och ”Välfärden sist”. Åtminstone är de då ärliga och tydliga med vad de vill.

Kristina Holm, drabbad förälder