Studieförbunden skapar ett mångkulturellt Sverige

"Människor har alltid rört sig mellan olika platser för att undfly förtryck och våld och för att söka bättre förutsättningar för sig själva och sina barn."

Debatt • Publicerad 3 juni 2013

Vad menar vi med det mångkulturella samhällets utmaningar? Migrationen skapar nya möten, nya möjligheter och också nya konflikter. Människor som kommer till Sverige ställs inför utmaningen att förstå hur det svenska samhället fungerar och hitta sin plats i detta. De som redan bor i Sverige ställs inför utmaningen att möta nya sätt att tänka och vara. Vi ställs alla inför frågan hur vi ska göra för att kunna leva tillsammans på ett konstruktivt sätt.

Ett av folkbildningens prioriterade verksamhetsområden är det mångkulturella samhällets utmaningar. Människor har alltid rört sig mellan olika platser för att undfly förtryck och våld och för att söka bättre förutsättningar för sig själva och sina barn.

Wilhelm Mobergs nationalepos "Utvandrarna" handlar om hur Karl-Oskar och Kristina lämnade det fattiga Småland för att slå sig ned i Nordamerika och de är litterära exempel på den miljon svenskar som lämnade landet. Idag är det Sverige som är ett invandringsland och migrationen ett globalt fenomen. Kanske handlar framtida stora litterära verk om när folk från Bosnien-Hercegovina kom till Kalmar.

Folkbildningens utgångspunkt är alla människors lika värde och att det är berikande att möta olika erfarenheter och kunskaper. Vårt uppdrag är att skapa mötesplatser där människor med olika etniska, religiösa och kulturella bakgrunder kan föra en öppen dialog om gemensamma angelägenheter i en anda av respekt och tolerans. Det fokuseras på utbildningar som SFI och andra arbetsmarknadsinsatser men saknas ofta tid och utrymme för de sociala och kulturella bitarna. I nuläget när det handlar om det mer vardagliga frågorna och mötesplatserna sparas det in och då uppstår utmaningar. Först måste man förstå skillnaden mellan utbildning och bildning där bildningen handlar om att lära för livet medan utbildning handlar mer om att lära för yrkeslivet. Folkbildningen behövs även på arbetsplatser för att skapa utrymme för sociala och kulturella utbyten mellan människor med olika bakgrund och att förebygga missförstånd och främlingsfientlighet.

Under början på 90-talet invandrade en stor grupp från Balkan regionen som fått fly från sina hem. De kom till ett nytt land och de framhåller att det viktigaste är att få känna tillhörighet och få möta människor, både forna landsmän och svenskar. Folkbildningen fick här bli ett avgörande verktyg för att forma mötesplatser i form av föreningar, kulturarrangemang och studiecirklar. Folkbildningen är flexibel och anpassas efter personers kunskapsnivå och tar upp de vardagliga frågorna om kultur och samhällsfrågor som många utbildningar missar. Vi på studieförbundet NBV har tillsammans med våra bosniska, albanska, kurdiska och många andra grupper länge arbetat med att skapa den tillhörighet som är så viktig för att uppnå en lyckad integration. Vi anser att fler beslutsfattare bör se folkbildningen som ett verktyg för att bemöta många av det mångkulturella samhällets utmaningar med ökade resurser, dialog och kännedom om varandra.

Simon Olsson , studiekonsulent NBV Sydost

Jasminka Peric , regional samordnare Bosnien-Hercegovinas kvinnoriksförbund (BHKRF)

Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.