"Staten behöver ta sitt ansvar för vattensituationen”
Bristen på vatten kan grovt delas i två kategorier, dricksvatten och vatten i landskapet. För dricksvatten ansvarar oftast kommunerna för en majoritet at kommuninvånarnas tillgång. Här har naturligtvis kommunerna ett ansvar att se till att säkra dricksvattentäkterna och kanske avsaltningsanläggningar där detta är möjligt. Samtidigt räcker inte detta. Finns det inget vatten att vara rädd om i vattentäkten, så kan kommunerna inte göra så mycket.
Idag tar kommunerna oftast sitt vatten i vattentäkt, renar det, skickar ut i vattenledningarna, får tillbaka avloppsvatten som också detta renas, för att sedan släppas i havet eller nedströms i ett vattendrag. Innan VA-utbyggnaden cirkulerade vattnet i närmiljön, vattnet togs upp i brunnen på framsidan av huset och släpptes ut på baksidan av huset. Här fanns det ett kretslopp för vatten, denna cirkel är sedan länge bruten. Med dagens vattensituation är det ohållbart att fortsätta på detta vis.
Förutom att vi riskerar akut brist på dricksvatten, så riskerar vi också miljön och Sveriges ekonomi om vi inte tar krafttag mot de uttorkade landskapen. En lägre grundvattennivå påverkar både skog och åkrar negativt. Skördar torkar bort, skogen dör av torka eller av skadeangrepp. Kalmar län är ett åker- och skogsrikt län, en minskad livsmedelsproduktion och skogstillväxt här påverkar hela Sveriges självförsörjningsförmåga.
För att mildra effekterna av klimatförändringarna måste staten ta sitt ansvar för situationen, samtidigt som kommunerna kommer behöva ekonomisk hjälp för att kunna ta sitt ansvar. Vi vill att:
# Dagvatten måste omhändertas lokalt och inte som idag (oftast) ledas bort till närmsta vattendrag
# Renat avloppsvatten måste återföras till naturen och inte som idag släppas i havet eller i ett vattendrag
# Det måste bli lättare att anlägga bevattningsdammar för jordbruket
# Det måste bli enklare att få dämma vatten i vattendrag, så vattnet stannar längre i landskapet
Punkterna ovan kan verka enkla och självklara. Problemet är att det inte ser ut såhär idag. Va-systemet är helt annorlunda byggt (sedan kanske drygt 100 år) och lagar och regler försvårar. För att råda bot på detta måste staten ändra i lagstiftningen, samtidigt som kommunerna måste få ekonomiskt stöd för att ändra Va-systemets uppbyggnad.
För Sveriges Bästa!
Johan Jonsson (C), Kommunstyrelsens ordförande Emmaboda kommun
Johan Åhlund (C), Kommunstyrelseledamot Mörbylånga kommun
Anders Johansson (C), Kommunstyrelsens ordförande Mönsterås kommun
Stihna Johansson-Evertsson (C), Riksdagskandidat och Kommunstyrelsens ordförande Högsby kommun
