GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Södra Ölands odlingslandskap bidrar till hållbar utveckling”

Världsarvskonventionen 50 år
”I ett halvt sekel har Unescos Världsarvskonvention bidragit till att skydda och bevara omistliga kultur- och naturvärden, där inte minst Södra Ölands odlingslandskap ingår.”
Debatt • Publicerad 16 november 2022
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Södra Ölands odlingslandskap bidrar till hållbar utveckling liksom kunskap kring odling och växtlighet som människan kommer att ha nytta av i många generationer framåt.”
"Södra Ölands odlingslandskap bidrar till hållbar utveckling liksom kunskap kring odling och växtlighet som människan kommer att ha nytta av i många generationer framåt.”Foto: Arkivbild/Mats Andersson

Nu när konventionen fyller 50 år, kan vi konstatera att världsarven befinner sig under starka och konkreta hot på flera håll. Det är viktigt att vi samlas och agerar för deras bevarande, internationellt och nationellt samt lokalt.

Världsarven är betydelsefulla platser som vittnar om människans och jordens historia. De ger mening, identitet och sammanhang åt många människor.

När Världsarvskonventionen antogs år 1972, lyftes det ömsesidiga beroendet mellan natur och kultur. Man kom överens om att skydda jordens mest värdefulla natur- och kulturmiljöer från förfall och förstörelse samt bidra till deras återuppbyggnad. Platser som till exempel Angkor Wat i Kambodja och nationalparken Sangay i Ecuador har genom insatser från Unesco kunnat avföras från listan med hotade världsarv. Vissa platser är helt enkelt så viktiga för hela mänskligheten att det internationella samfundet behöver värna om dem gemensamt.

Emma Rydnér, världsarvssamordnare.
Emma Rydnér, världsarvssamordnare.Foto: Mats Holmertz
”Ett exempel är världsarvet Södra Öland, där generationer av lantbrukare har skapat ett unikt odlingslandskap med radbyar, åkrar, sjömarker och alvarmarker. Lantbrukarna, som låter sina djur beta både på Stora alvaret och sjömarkerna, ser till att världsarvet består.”

Med tiden har världsarven fått en allt viktigare roll som plattformar för hållbar utveckling och för att medverka till internationellt samarbete och fred. Idag ser vi växande hot mot världsarven i form av naturkatastrofer, klimatförändringar, exploatering, konflikter och krig. I Ukraina finns en oro för att något av de sju ukrainska världsarven kan skadas – varav ett, Struves Meridianbåge, går genom Sverige och flera andra länder. I Syrien har sex av landets världsarv förts upp på listan över hotade världsarv sedan kriget i området startade.

Idag finns 1154 världsarv i 167 länder varav 15 i Sverige. De kan skilja sig brett utifrån typ av kultur- och naturvärden, men det som gör dem världsunika är att de är enastående och representativa platser.

Ett exempel är världsarvet Södra Öland, där generationer av lantbrukare har skapat ett unikt odlingslandskap med radbyar, åkrar, sjömarker och alvarmarker. Lantbrukarna, som låter sina djur beta både på Stora alvaret och sjömarkerna, ser till att världsarvet består. Dessutom bidrar företag, ideella föreningar och andra aktörer till att öka förståelsen för odlingslandskapet.

Sedan några år tillbaka utbildas elever vid Alunskolan i Södra Möckleby till “miniguider i världsarvet i ett samarbete med naturum Ottenby. Under hösten har nästan 200 elever i årskurs 6 i Mörbylånga kommun deltagit i guidade turer och fått fördjupad kunskap om naturen i vårt världsarv. Det pågår ett kontinuerligt arbete med vandringslederna med bland annat tillgänglighetsanpassning och digitalisering av information.

Det levande lantbruket är avgörande för att bevara och utveckla detta världsarv. Nu finns en stor oro på grund av flera års torka, som bland annat har försatt flera lantbrukare i ekonomiskt svåra situationer. Konsekvenserna går ännu inte att förutse fullt ut. Utan lantbruksföretagen skulle det öppna och levande odlingslandskapet försvinna. Mörbylånga kommun arbetar nu till exempel med teknik för att använda bräckt vatten och processvatten från industrin som en möjlig problemlösning. Andra projekt handlar om vattenkvarhållande åtgärder.

Södra Ölands odlingslandskap bidrar till hållbar utveckling liksom kunskap kring odling och växtlighet som människan kommer att ha nytta av i många generationer framåt. Dessutom bidrar det till Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Att hitta sätt att bevara det genom klimatförändringar och andra utmaningar är av största vikt.

Tack vare noggrann dokumentation och det arbete som görs för att följa världsarvens utveckling, kan klimatpåverkan och samhällsförändringar uppmärksammas i realtid. På så sätt kan världsarven liknas vid kanariefåglar i gruvan, som varnar oss för det som är på väg att ske.

Det finns en inneboende kraft i idén om ett gemensamt arv bortom nationernas gränser. För att inte mista detta behöver vi alla samlas och ta ansvar för världsarvens utmaningar både nu och i framtiden.

Anna-Karin Johansson, Generalsekreterare Svenska Unescorådet

Emma Rydnér, Världsarvssamordnare Södra Ölands odlingslandskap

Lena Landström, Ordförande Världsarv i Sverige

Riksantikvarieämbetet

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.