GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Skogsutredningen bygger på en föråldrad verklighetsbild”

Skogspolitik
Skogsutredningen som nu är på remiss ställer i grunden fel frågor för att vi skall få en skogsvårdslag som kan ge en stabil grund för vårt framtida samhälle. Vi föreslår att vi måste utgå från andra frågeställningar.
Debatt • Publicerad 29 april 2021
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Naturen måste få rättigheter så att människan inte kan fortsätta med storskalig utarmning av ekosystemen.”
"Naturen måste få rättigheter så att människan inte kan fortsätta med storskalig utarmning av ekosystemen.”
Foto: Jan Bärtås

Brytpunkter kan ändra klimatet

I november 2019 publicerade tidskriften Nature en artikel om nio så kallade ”tipping points” eller ”brytpunkter” som de kallas på svenska. Det är händelser som om de inträffar ändrar förhållandena på jorden på ett sätt som inte går att vända.

Några av de brytpunkter man tog upp var att Arktis is smälter och att landisen på Grönland börjar att smälta. Detta påverkar de nordliga skogarna på jorden som blir mer känsliga för skadeinsekter och fler bränder kan uppstå. Smälter permafrosten på norra halvklotet kan enorma mängder metan avges som är 30 gånger starkare växthusgas än koldioxid.

”Under pandemin har det blivit tydligt att människors liv och välmående går före ekonomisk vinning när det verkligen gäller. Låt oss fortsätta att använda detta synsätt när vi nu ska bestämma hur vi ska sköta skogarna och andra ekosystem på jorden.”
Dan Frendin, biolog och gymnasielärare i naturkunskap.

Amazonas kan, om 20 procent avverkas, “tippa över” och börja övergå till savann vilket kommer påverka stora delar av världens klimat. Detta kan påverka isen på västra och östra Antarktis som börjar smälta mer och bidra till att havsnivån höjs över hela jorden.

Brytpunkterna kan utlösas som dominobrickor som fäller varandra om de börjar att röra sig över en viss punkt. Var och en som läser detta torde förstå att om detta sker förorsakar det mycket lidandet och enorma ekonomiska konsekvenser.

Enligt Johan Rockström på Potsdaminstitutet har vi åtta år på oss att få ner koldioxidhalten på en sådan nivå att 1,5 graders målet har en möjlig chans att nås.

Skilda verklighetsuppfattningar

Det är förståelsen för detta läge som skiljer skogsnäringens och miljörörelsens syn på hur vi skall bedriva skogsbruk. Miljörörelsen vill att vi skall rädda klimatet genom att bedriva ett naturnära kalhyggesfritt skogsbruk som gynnar biologisk mångfald och funktionella ekosystem, vilka är vår civilisations bästa medarbetare i att hejda klimatförändringarna.

Det är känt att en rik biologisk mångfald och robusta ekosystem bättre kan anpassa sig till miljöförändringar medan förstörda och degraderade ekosystem utan biologisk mångfald, våra unga planterade virkesåkrar, inte klarar detta.

Direktiven för skogsutredningen kommer ur den föråldrade världsbilden av skogsbruk som skogsnäringens företrädare påstår kommer rädda klimatet.

Liv går före ekonomisk vinning

Under pandemin har det blivit tydligt att människors liv och välmående går före ekonomisk vinning när det verkligen gäller. Låt oss fortsätta att använda detta synsätt när vi nu ska bestämma hur vi ska sköta skogarna och andra ekosystem på jorden.

”Livssamhället” bör bli vår nya samhällsvision

Det måste vara livsprocesserna, våra barns och civilisationens framtid som skall vara grunden för vår lagstiftning. Fungerande ekosystem, rent vatten, ren luft och hälsosamma miljöer som lägger grunden för att vi skall kunna bygga ett samhälle som kan utvecklas inom våra planetära gränser. Naturen måste få rättigheter så att människan inte kan fortsätta med storskalig utarmning av ekosystemen.

Vi måste gå från ett ”industrisamhälle” till ett ”livssamhälle”.

De viktigaste frågorna vi måste utgå från när vi skriver om vår skogsvårdslag är:

# Hur kan vi bedriva ett skogsbruk som släpper ut minimalt med växthusgaser och tar upp och lagrar maximalt?

# Hur sköter vi våra skogar så att biologisk mångfald bevaras och ekosystemen påverkas så lite som möjligt vilket gör dem motståndskraftiga mot klimatförändringar?

# Hur kan skogen skötas för att maximalt bidra till vår hälsa?

# Utifrån dessa frågor kan vi sedan se hur stor skogsindustri vi kan ha och prioriteringen måste ligga på att göra långlivade produkter som lagrar kol istället som idag när omkring 80% av produkterna är kortlivade och skadliga för klimatet.

Dan Frendin, biolog och gymnasielärare i naturkunskap

Sebastian Kirppu, skogsbiolog

Martin Eneling, skogsägare

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Läs mer