”Samhällsomställning krävs för att nå miljömålen”
Varför blev det så? Experternas dom är rak och hård: få makthavare har tagit risken att ens försöka nå miljömålen (DN 25/12). Samhällsmål för ökad konsumtion och tillväxt krockar ofta med de gränser vår planet sätter. När så sker är det nästan alltid klimat- och miljöfrågorna som prioriteras ned.
Det är många delar i vårt samhälle som skulle behöva förändras. Exempelvis:
1. Hur vi transporterar oss.
2. Vad vi äter och hur vi odlar vår mat.
3. Hur vi använder vårt vatten.
4. Hur vi brukar vår skog.
5. Hur ekonomi och konsumtion leder till en ohållbar förbrukning av naturresurser.
Såväl psykologer som beteendeforskare har sedan länge visat att beteendeförändring varken är enkel eller populär. De åtgärder som miljömålen krävde förutsågs bli politiskt impopulära. Det är fortfarande politiskt lättare att nöja sig med att göra mindre justeringar i marginalen. Att förändra det som är enkelt, där teknisk utveckling löser problemet, där ingen behöver förändra sitt sätt att leva. Det enda av de 16 miljömålen vi klarade är ett exempel på detta: de ozonnedbrytande ämnena (i exempelvis våra kylskåp) gick ganska enkelt att byta ut.
Därför lyckas vi heller inte som individer att förändra hur vi lever. Det är på många sätt svårt och dyrt att leva hållbart när samhället ser ut som det gör. Och framför allt: varför skulle vi vara beredda att göra förändringar när de flesta politiska partier argumenterar att uppoffringar ändå inte behövs?
Därför nådde vi inte miljömålen. Istället för att anpassa oss efter vad vår planet klarar av så anpassar sig nu planeten. Och med det förändras förutsättningarna för liv på jorden.
Vi hoppas att kraven nu ökar på oss politiska makthavare att faktiskt agera medan tid fortfarande finns. Väljarna vet situationens allvar. Alla partier måste nu visa att de tar krisen på allvar och agera därefter. Tiden när endast Miljöpartiet behövde göra det är förbi.
Martin Arvidsson (MP)
Annika Carlsson Wistedt (MP)
Max Troendlé (MP)
