”Regeringen har valt att skära ner i den högre utbildningen”

Sverige befinner sig i en situation där näringsliv och offentlig sektor är i stort behov av kompetens. Kompetensförsörjning är ett ord som frekvent diskuteras runt om i landet, såväl bland företag som till exempel behöver skickliga högskole- och byggingenjörer, som inom vård och skola som skriker efter högskoleutbildad personal.

För att samhället ska fungera och vara framtidssäkrat, och för att den svajiga ekonomin och lågkonjunkturen ska vända uppåt, behövs onekligen mer resurser till hela landets universitet och högskolor, absolut inte mindre. Att regeringen har valt att skära ner i den högre utbildningen är för mig helt oförståeligt.

I budgeten har enbart några av de största och äldsta universiteten fått behålla eller öka sina befintliga anslag, medan alla andra institutioner för högre utbildning får vända och vrida ännu mer på varenda krona för att kunna ta in fler studenter och upprätthålla hög nivå på sina utbildningar. Att säkerställa god kompetensförsörjning i hela Sverige kräver att den högre utbildningen i hela landet också håller en god kvalitet och får tillräckliga resurser.

Hur denna proposition påverkar Linnéuniversitetet som är ett av Sveriges största universitet, utbildar människor i två företagsamma regioner, och som har en av Sveriges få polisutbildningar, är därför oroväckande.

Som ordförande för Linnékåren är jag särskilt oroad för hur budgetpropositionen kommer påverka Sveriges förmåga att täcka de kompetensbehov som redan nu finns i näringsliv och offentlig sektor. Om budgetpropositionen innebär mindre pengar till högre utbildning, och utöver det nedskärningar i studieförbund och i klimatet, ställer jag mig frågan vad pengarna egentligen går till? Sänkt skatt på snus och nån krona billigare bensin? För mig upplevs det som bröd och skådespel åt folket, istället för att göra sitt yttersta för att tackla de nationella och globala utmaningar som präglar vår samtid och framtid.

Matti Welin, ordförande Linnékåren