Proppen som bromsar

Vi ser i den beslutade forskningspropositionen en tydlig slagssida som på ett för landet ogynnsamt sätt favoriserar de etablerade lärosätena och därmed storstadsregionerna. Sverige som nation behöver spets i sin kunskapsproduktion, men samtidigt är vi helt övertygade om att det inom den akademiska världen behövs en bredd för att åstadkomma en spets.

För oss är det samma logik som i idrottsvärlden. För att få fram världsstjärnor som Carolina Klüft och Sara Algotsson Ostholt, måste mängder av ungdomar bedriva träning. Bredd skapar talanger och därmed möjligheter att nå världseliten.

Bredden ger spetsen och därför måste spetskunskap finnas i hela Sverige och inte vara koncentrerad till några få platser i landet då detta leder till försvagad global konkurrenskraft för det regionala närings­livet och därmed för landet som helhet.

Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Fysisk närvaro av kvalificerad forskning och utbildning är viktiga faktorer för företags beslut om investeringar på en specifik ort. Liksom att politisk insikt, engagemang och förmåga har en stor betydelse när företag väljer strategier och tar beslut inför framtiden. Detta gäller i de flesta regioner, liksom i Kalmar/Växjö-regionen där Linnéuniversitetet är en viktig aktör för ekonomisk och mänsklig tillväxt och därmed bidrar till Sveriges sammantagna konkurrenskraft.

Dagens företag, stora som små, är intrikat sammanflätade i koncern-, kund- och leverantörsrelationer som inte är begränsade till en nation, utan näringslivets arena är i dag helt global. Den nyligen beslutade Forsknings- och Innovationspropositionen visar på en ökning av forskningsanslagen för nationen som helhet. Anslagen beräknas öka med 600 miljoner kronor 2014 och med ytterligare 300 miljoner kronor 2016. Från och med 2016 fördelas alltså 900 miljoner kronor mer per år direkt till lärosätena.

Men, det vi ser som en konsekvens av regeringens Forsknings- och Innovationsproposition är en olycklig centralisering av forskningsanslagen till några få aktörer i landet. Tesen att ökad koncentration av anslag och forskare till några få platser i landet är förståelig om det enbart handlar om meritering i det globala forskarsamhället.

Men om kvalificerad kunskap också syftar till ekonomisk tillväxt i företag krävs en fysisk närvaro i det lokala och regionala näringslivet.

Akademien är beroende av företagen och tvärtom, annars sker ingen dynamik. Här ser vi ett problem med den aktuella propositionen. Det handlar nämligen inte om företagens beslut står mellan Växjö/Kalmar eller våra tre storstadsregioner. Det handlar om företagens utveckling alternativt avveckling i ett globalt perspektiv.

Alternativet är inte Småland eller någon annan region i Sverige utan kampen om investeringarna står mellan Småland och/eller Kina, Indien, Östeuropa med flera länder! I den täta dialog som sker i Linnéregionen mellan företag, Linnéuniversitet och de politiska ledningarna i Växjö och Kalmar framstår det med all önskvärd tydlighet att företagens beslut är globala och inte nationella.

Vi befarar att regeringens nyligen lagda proposition leder till att företagens beslut blir till nackdel för vår region beroende på en nationell koncentration av forskningsanslag. Om det inte finns kvalificerade argument för att fortsatt investera i Linnéregionen landar besluten i en annan region någonstans i världen.

Johan Persson (S) - kommunalråd Kalmar kommun

Anders Andersson (C) - oppositionsråd Kalmar kommun

Per-Olof Jonson (M) - oppositionsråd Kalmar kommun

Bo Frank (M) - kommunalråd Växjö kommun

Per Schöldberg (C) - kommunalråd Växjö kommun

Charlotta Svanberg (S) - kommunalråd Växjö kommun

Stephen Hwang - rektor Linnéuniversitetet

Stefan Müchler - vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren