Öppenhet och transparens i Miljöpartiet

I ett av sina inlägg använder hon honnörsord som öppenhet och transparens men i praktiken stämmer hennes agerande dåligt med den bild hon vill ge. I inlägget beklagar hon att vårt medlemsmöte blev ett beslutsmöte med oförberedda omröstningar.

De möten vi kallar till bör i så stor utsträckning som möjligt vara förutsägbara i sitt innehåll och är det kallat till information är målet också att det blir det. Problematiken med nämnda medlemsmöte var att det till ett styrelsemöte bara tre dagar tidigare inkom en begäran från ett antal medlemmar, Jessica inkluderad, om att få ändra utformningen av den medlemsomröstning vi var på väg att genomföra. Tre personer i en oenig styrelse valde att ändra det tänkta upplägget i riktning mot det inkomna förslaget. En ledamot var frånvarande, en avstod och två emot. Denna förändring i sista minuten som Jessica varit med om att åstadkomma beklagar hon sig nu för att medlemmarna inte godkände. I praktiken vill hon neka medlemmarna rätten att reagera på det hon gjort, utan att förklara sin egen involvering i proceduren.

Våra interna slitningar är ingen hemlighet men Jessicas medverkan har mestadels varit att förstärka dem genom denna typ av ageranden och att rikta kritik mot hur Jonas Löhnn stör Anna Thores sätt att arbeta. Jessica har dock på betydande sätt stört Annas arbete, bland annat genom att hon trots uppmaningar från landstingsgruppen lät beslutet om att delar av landstingets kollektivtrafikpengar skulle gå till flyget slinka förbi. Lokalt och i det utskick som nu Anna sänt till våra medlemmar beskriver Anna hur hon kan ta fajten med sossarna och att hon inte viker ner sig, bland annat genom att kritisera flygplatspengarna. Samtidigt som hon mörkar Jessicas involvering i beslutet inför allmänheten och medlemmarna. Anna sa i tisdagens artikel att "vi är ett gäng tjejer som strukturerat upp hela gruppens arbete". Det är en helt korrekt beskrivning att det finns en grupp av tjejer inom Miljöpartiet som tar till olika metoder för att styra det interna arbetet och hålla varandra om ryggen. Om jämställdhet är att man byter ett patriarkat mot ett matriarkat får jag tyvärr se över mitt ställningstagande i frågan.

Vidare prisar Jessica i sin blogg yttrandefriheten och hur värdefull den är, men försöker klassa all kritik av det hon skriver som censur. Kritik är en form av yttrandefrihet hon själv använder sig flitigt av men vill neka andra. Försöken att tysta kritiker motverkar den öppenhet som hon själv hyllar.

Jessica sitter även i vår valberedning och har gjort uttalanden om hur viktigt det är att följa stadgeregeln om långsitteri (max tre mandatperioder på samma uppdrag). Det finns olika tolkningar av regeln, för mig är det ingen tvekan att ersättare i kommunstyrelsen är ett annat uppdrag än att vara kommunalråd. Inte minst om man kollar till ersättningen men även uppdragens uppgifter. Våra stadgar är viktiga riktlinjer för oss men de är medvetet skrivna med formuleringar som "bör" istället för "skall" för att tillåta flexibilitet i partiet. Medlemmarna var medvetna om de olika tolkningarna av stadgarna när de ändå valde att välja Jonas Löhnn till ersättare i kommunstyrelsen efter valet.

Ett liknande exempel är den stadga som säger att man ej bör sitta som ledamot i kommunfullmäktige samtidigt som man är ledamot eller ersättare i landstingsfullmäktige eller riksdagen. Jessica sitter både i landstinget och i kommunen men ingen har utifrån stadgarna krävt att hon lämnar något av uppdragen trots att hon ofta är borta från kommunfullmäktigesammanträdena. För mig är det tråkigt att behöva lyfta fram sådant som är negativt om en partikamrat, men verklig öppenhet kan inte vara selektiv, Jessica Rydell.

Jimmy Svensson, Miljöpartist