Öland - en eller två kommuner

Vi är en liten grupp intresserade medborgare som vid några tillfällen träffats och diskuterat innebörden av den kommande folkomröstningen. Utredningen redovisades av ledande politiker i en Workshop 8 november. Där beskriver politikerna sin uppfattning om vad som är positivt respektive negativt med de olika alternativen. Bra att analysen är gjord, men nu är det intressant för kommunernas medborgare att få del av vilka slutsatser som dragits. Vi vill här framföra lite synpunkter och ställa några frågor där vi hoppas på svar av våra ledande politiker i de båda kommunerna.

Inför folkomröstningen

Skall vi medborgare kunna bilda oss en uppfattning om ja eller nej, måste vi kunna kräva av våra kommunpolitiker att de kan ge oss objektiv information om innebörd och konsekvenser av de olika alternativen. Respektive kommun bedriver idag en mer eller mindre väl fungerande verksamhet och jobbar förhoppningsvis ständigt med att stärka de områden som fungerar och genomföra åtgärder för att bli bättre inom de områden som inte fungerar. Vi kan även notera att det i båda kommunerna finns kommunägda bolag som bedriver en samhällsnyttig verksamhet. Ett motiv till en kommunsammanläggning bör vara att uppnå positiva synergieffekter i verksamheter och organisation.

Vi vet att kommunerna står inför stora utmaningar framöver och har begränsade ekonomiska resurser. Den kommunala ekonomin sätter ramarna för den kommunala verksamheten. Vi kan läsa om båda kommunernas arbete med generella och riktade besparingsbeting samt begränsat utrymme för nödvändiga investeringar. Inför folkomröstningen är det intressant att veta lite mer om hur kommunerna resonerar kring en gemensam ekonomin. Borgholm har högre kommunalskatt, 21,58 mot 21,41 för Mörbylånga. Båda kommunerna är i stort behov av de statsbidrag som erhålls. Det finns skillnader i kommunernas taxor och avgifter för tjänster och service.

Ett utvecklat samarbete skulle ju kunna ske i annan form. Både formellt och informellt. Det finns redan idag ett formellt samarbete genom Ölands kommunalförbund. Medlemskommuner i ett kommunalförbund kan lägga över uppgifter som de vill att ett förbund ska sköta.

Efter folkomröstningen

Om kommunerna beslutar om en sammanläggning kommer en omfattande gemensam planeringsprocess att påbörjas. Skapa en ny politisk organisation och ta beslut om mål, inriktning, omfattning och kvalité. Ekonomisk planering, besluta om skattesatser, taxor och avgifter mm. Utifrån den politiska organisationen ska en ny förvaltningsorganisation byggas, två kommunkulturer ska vävas samman. Överskott med chefer på olika nivåer. Många chefer kommer under planeringen att dels jobba med sin ordinarie verksamhet och dessutom delta i ett omfattande övergripande förändringsarbete. En särskild organisation med egen budget måste sannolikt skapas. Olika kompetenser måste knytas till förändringsarbetet.

Några frågor till politiker i Borgholms och Mörbylångas kommuner.

# På vilket sätt kommer kommunmedborgare, näringslivet och besökare att märka skillnad efter en eventuell kommunsammanläggning?

# Har kommunerna gjort någon översiktlig gemensam ekonomisk analys kring de ekonomiska effekterna av en kommunsammanläggning?

# Har Kommunförbundets styrelse diskuterat möjligheter och förutsättningar att utöka förbundets åtaganden, förutom Räddningstjänsten och Ölands turistbyrå?

# Har ni gemensamt aktualiserat frågan hur omfattande och komplex en planeringsprocess inför en sammanläggning är? Vilka kompetenser behöver knytas till arbetet? Hur klarar befintliga chefer att delta i förändringsarbetet och samtidigt svara för ledning och utveckling av pågående verksamhet?

Per Fredriksson, Algutsrum

Morgan Backman, Vassmolösa (Stenåsa sommar)

Herbert Carlén, Färjestaden

Bo Eklinder, Byxelkrok

Svante Wennberg, Färjestaden

Paul Perseeon, Färjestaden

Claus Zaar, Färjestaden

Anders Gustafsson, Färjestaden