Nollsummespelet är en felräkning
Kalmars kommunledning envisas med att hävda att förvärvet av Kalmar FF:s arena år 2017 kommer att medföra kostnadsneutralitet, ett så kallat nollsummespel, jämfört med tidigare situation. Det framfördes bland annat vid kommunfullmäktiges marssammanträde av kommunstyrelseordföranden Johan Persson och den 21 oktober genom koncernchefen Ola Johansson i Barometerns avskedsintervju. Jag har i överklaganden, som har delgivits kommunledningen, och i mycket uppmärksammade debattartiklar i lokalpressen visat att kommunledningen bluffade om 250 miljoner kronor i retoriken vid förvärvsbeslutet.
Men jag kan inte heller se att kommunledningens senaste bicykleta träffade målet. År 2008 beslutades ett föreningsbidrag om 6,75 miljoner kronor årligen till Kalmar FF fram till år 2031. När kommunen 2017 valde att ta över ägandet av arenan återstod därför bara tretton år av föreningsbidrag, som man "slapp" betala. Summan av dessa skulle blivit 88 miljoner kronor. lett nollsummespel är det denna kostnad, tillsammans med den borgen som kommunen oförsiktigt ställt, som ska vägas mot förvärvskostnaden. Borgensåtagandet innebar ett risktagande om 120 miljoner kronor. Summan av kostnader som kunde undvikas var alltså 208 miljoner kronor. Detta är ganska långt ifrån 258 miljoner kronor, som är vad arenan köptes för inklusive ett engångsstöd till föreningen. Till detta kommer räntekostnader och kostnader för yttre underhåll. Osäkerhet råder också om vad det kostar kommunmedborgarna att Kalmar FF nu inte ska ta ansvar för inre underhåll och driften av arenan.
Nollsummespelet är alltså en felräkning med betydligt mer än 50 miljoner kronor, enligt min uppfattning. Men jag påstår inte att det är oegentligheter som sker medvetet av vederbörande.
Gunnar Rydström, civilingenjör i fastighetsekonomi och idrottsintresserad kommunmedborgare.
