GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Mer och snabbare kompetensutveckling – ett måste i oroliga tider”

Utbildning
”Vi är på väg in i en lågkonjunktur och många oroar sig för sin ställning på arbetsmarknaden. Varselvågen slår inte minst mot Kalmar län där Kährs fabrik i Nybro precis har varslat 100 personer, och tuffa tider väntar byggbranschen. Fler behöver få kompetensutveckling – och det måste gå betydligt snabbare.”
Debatt • Publicerad 19 januari 2023
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Varselvågen slår inte minst mot Kalmar län där Kährs fabrik i Nybro precis har varslat 100 personer.”
"Varselvågen slår inte minst mot Kalmar län där Kährs fabrik i Nybro precis har varslat 100 personer.”Foto: Jan Stenqvist

Räntor och höga elpriser pressar hushåll och företag. Även stigande priser på livsmedel driver på inflationen. Detaljhandeln rapporterar om färre kunder än vanligt under mellandagsrean och runt hörnet väntar lågkonjunkturen, vilket märks inte minst i de tätt återkommande nyhetsrubrikerna om varsel och uppsägningar.

Golvtillverkaren Kährs varslar nu 100 personer i Nybro. Dessutom meddelar plåttakstillverkaren Plannja i att 30 personer får lämna företagets fabrik i Järnforsen. Båda anger att det är på grund av marknadsläget. Situationen är densamma över hela landet. Antalet varsel har ökat flera månader i rad och Arbetsförmedlingen konstaterar att vi befinner oss i den värsta varselvågen sedan slutet av 2020. Arbetslösheten väntas stiga under 2023.

Det ekonomiska läget ökar arbetsmarknadsoron, som Futurion årligen mäter. Den senaste Novus-undersökningen visar att var femte yrkesverksam upplever att de skulle ha svårt att hitta ett likvärdigt jobb om det plötsligt skulle bli av med sitt nuvarande. Dessutom uttrycker 18 procent, motsvarande 825 000 anställda, ett behov av vidareutbildning, och de grupper som har störst behov av kompetensutveckling blir i många fall utan.

Det behöver rättas till. För att fler ska kunna trygga sin position på arbetsmarknaden krävs ökade möjligheter till kompetensutveckling. Det har facket arbetat hårt för under lång tid och nu blir frågan alltmer angelägen.

Det nya omställningsstudiestödet, som avser studier från och med januari 2023, innebär att människor mitt i arbetslivet ges möjlighet att bredda sin kompetens och samtidigt behålla upp till 80 procent av sin lön. De kan utbilda sig för att utvecklas, antingen inom sin bransch eller till ett helt nytt yrke. Enligt CSN:s prognos skulle runt 5 300 ansökningar komma in, men med över 20 000 ansökningar i höst är det tydligt att behovet är betydligt större än väntat.

Omställningsstudiestödet är en klar framgång för det fackliga kravet på ökade möjligheter till kompetensutveckling. Men när trycket på omställningsstudiestödet visar sig vara långt högre än beräknat måste möjligheterna vidgas för att matcha behovet. Här har facket en viktig uppgift i att ligga på. Det måste dessutom gå betydligt snabbare. Strax före jul hade endast 138 sökande fått ja på sin ansökan, enligt CSN. Så rustar vi inte svensk arbetskraft för framtiden.

Nu behövs en högre växel och förbättrade möjligheter att kunna ställa om när det behövs. Arbetstagarna måste rustas för en förändrad arbetsmarknad i en alltmer osäker tid.

Ann-Therése Enarsson, vd Futurion

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.