unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Mer kunskap till eleverna – inte mindre

Skolpolitik ”Kristendomen har bakats ihop och jämställts med övriga världsreligioner, utan hänsyn till att kristendomen har präglat såväl tankegods, konst, litteratur och musik i Sverige och hela västvärlden under de senaste årtusendena.”
Eleverna i dagens svenska skola behöver få hjälp och stöd för att lära sig mer. skolverkets förslag att minska på exempelvis historieundervisningen får hård kritik av dagens debattör.
Eleverna i dagens svenska skola behöver få hjälp och stöd för att lära sig mer. skolverkets förslag att minska på exempelvis historieundervisningen får hård kritik av dagens debattör.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Debatten om Skolverkets förslag till nya kursplaner är het. Generaldirektören uppger att förslaget syftar till att minska stressen hos lärarna. Underförstått om kursplanerna är mindre detaljrika blir det inte lika uppenbart att antalet undervisningstimmar är otillräckligt. Men risken för godtycke ökar, när det blir upp till den enskilde läraren att avgöra vad man ska prioritera från de luddiga kursplanerna. Det torde snarare öka lärarens upplevelse av stress.

Om Skolverkets förslag går igenom riskerar nästa generation stå utan viktiga begrepp om historiska epoker och kunskaper om vår världs geografi och statsskick.

Eleven får mindre möjlighet att tillägna sig sakkunskaper i historia, eftersom färre punkter om den historiska händelseutvecklingen finns i förslaget. Vardagligt lättillgänglig historia tonas ned och ersätts med abstrakta resonemang om ”historiebruk”, hur historien kan användas för olika syften. Det är i sig mer avancerat och förutsätter goda faktakunskaper.

Gudrun Brunegård (KD), riksdagsledamot, utbildningspolitisk talesperson.
Gudrun Brunegård (KD), riksdagsledamot, utbildningspolitisk talesperson.
Foto: Mats Holmertz
quote
Om Skolverkets förslag går igenom riskerar nästa generation stå utan viktiga begrepp om historiska epoker och kunskaper om vår världs geografi och statsskick.

Eller vad säger du om beskrivningen ”Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter”? Nu gällande text är mer greppbar: ”Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser”.

Begrepp och epoker som medeltiden, renässansen, stormaktstiden, barocken, upplysningen, frihetstiden, den gustavianska tiden, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget lyser med sin frånvaro. Samernas och de nationella minoriteternas historia omnämns inte. Inte heller det nordiska samarbetet, FN och framväxten av EU. Olika högkulturer och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien, har helt försvunnit.

Mycket av namngeografin avvecklas, såsom namn och läge på landskap, orter, berg, hav och vatten. För högstadiets räkning föreslås ”Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor”. Vem definierar vad som är relevant?

Fornskandinavisk religion, det vill säga asatron, är helt bortplockad från kursplanen. Kristendomen är nedtonad. De kristna högtiderna och traditioner kopplade till kyrkoåret är helt bortplockade. Kristendomen har bakats ihop och jämställts med övriga världsreligioner, utan hänsyn till att kristendomen har präglat såväl tankegods, konst, litteratur och musik i Sverige och hela västvärlden under de senaste årtusendena.

Det nordiska samarbetet helt strukits ur kursplanen, så även undervisning om Sveriges befolkning, storlek, sammansättning och geografiska fördelning, liksom olika stats- och styrelseskick i världen. Förenings- och mötesteknik saknas.

I ämnet musik finns idag en rubrik om musikens sammanhang och funktioner. ”Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition” har bantats ned till ”musik som knyter an till elevens vardagliga sammanhang och musikaliska traditioner vid olika högtider”.

Sverige lägger förhållandevis mycket resurser på skolan. När riksdagens utbildningsutskott besökte OECD tidigare i höst uttryckte man att avsevärt bättre svenska skolresultat hade förväntats. Det nu liggande förslaget från Skolverket lär knappast hjälpa upp elevernas kunskaper.

Vi kristdemokrater ser mycket allvarligt på den urholkning av elevernas kunskapsutveckling Skolverkets förslag kommer att leda till. I dagens komplexa samhälle behöver man en stor mängd grundläggande kunskaper, för att förstå och analysera det som händer. Vi vill arbeta för att eleverna får bättre förutsättningar för såväl kunskap som bildning och förståelse för det samhälle vi lever i. Eleverna behöver mer undervisning, inte mindre, för att kunna mäta sig med jämnåriga i andra länder.

Gudrun Brunegård (KD), riksdagsledamot, utbildningspolitisk talesperson.