"Hybridkontorets utmaning - lösningen är att snacka om det”

Allt från att arbetsgivare ger sina medarbetare full frihet att jobba varifrån de vill till de som kräver total närvaro på kontoret.

Lika olika är medarbetarna. Det finns anställda som gärna jobbar majoriteten av arbetstiden hemifrån. Anledningarna kan vara att de får jobba mer ostört, de slipper resorna till och från jobbet, eller det underlättar vardagspusslet. I andra vågskålen finns de som helst jobbar på kontoret.

Även här kan skälet vara att man arbetar mer ostört på jobbet, att arbetsuppgifterna kräver det, att man är mer kreativ på kontoret eller att den sociala samvaron med kollegorna är något man uppskattar och prioriterar.

Oavsett vad man föredrar, både som arbetsgivare och medarbetare, står det klart att det inte finns en universallösning för det nya arbetslivet.

Den arbetsgivare som kräver att medarbetarna är på kontoret helt eller till största delen riskerar att förlora kompetens när medarbetare väljer att söka sig till arbetsplatser där flexibiliteten är större.

Detsamma riskerar arbetsgivare som valt att minska kontorsytorna som en följd av distansarbetet så mycket att de medarbetare som vill jobba på kontoret inte längre får plats. Det gäller också om kontoret inte är utformat för att passa det nya hybrida arbetssättet där en del av personalstyrkan jobbar på kontoret och en del på distans.

Siffror från Försäkringskassan visar att under pandemin i december 2020 var nästan 750 personer sjukskrivna för stress i Kalmar län. Ett år senare, i december 2021 när restriktionerna hade släppts, hade den siffran ökat till nära 820 personer.

I en Novusundersökning som Unionen har låtit göra bland privatanställda tjänstemän uppger så många som 75 procent att de vill ha möjligheten att arbeta på distans minst en dag i veckan. De främsta orsakerna till detta är att det sparar tid när man slipper resorna till jobbet och att vardagslogistiken underlättas.

Samma undersökning visar att det finns de som vill jobba oftare på kontoret än de gör, men som avstår för att de inte kan jobba ostört på där. När restriktionerna efter pandemin släpptes fortsatte många att jobba helt eller delvis på distans. Möten är därför allt som oftast antingen helt digitala eller i hybridform där vissa mötesdeltagare deltar från kontoret och övriga från annan plats. Det ställer nya krav på kontorsmiljöerna där fler möten behöver hållas via digitala plattformar eller telefon och kraven på att kunna sitta ostört ökar.

Vinnare blir de arbetsgivare som i tät dialog med fackliga representanter kommer överens om vad som passar varje arbetsplats verksamhet och dess medarbetare bäst. Resultatet är sällan siffersatta arbetsdagar på jobbet, utan snarare vilka arbetsuppgifter som lämpar sig bäst för kontoret. Men kontorsmiljön måste också utformas så att ingen känner sig tvingad att jobba hemifrån för att få jobba ostört.

Kontoret måste vara en plats för alla och för alla arbetsuppgifter, där möjligheten ges att jobba på distans. Först då kan varje medarbetare bidra till arbetsplatsens utveckling på bästa sätt och samtidigt minska risken att bli sjuk av stress.

Martin Linder, förbundsordförande Unionen

Daniel Landin, regionordförande Unionen Småland