”Hur skulle livet vara utan körsången”
Många andra länder saknar sådana grundläggande institutioner och försöker ta genvägar till att bygga långsiktigt hållbara samhällen utan långsiktigt hållbara individer. Det är dömt att misslyckas. Vi har otaliga exempel där det forna östblocket bara är ett.
Just nu visar den svenska regeringen att dess partier inte har förstått vad folkbildningen ger. Genom att skära ner mycket drastiskt på anslagen till studieförbunden riskerar stora delar av den sektor som gett så många människor möjlighet till utveckling och bildning att gå under.
”Vad är egentligen folkbildning? Tror vi att det är ett självspelande piano? Borde inte erfarenheterna sedan 1800-talet visat oss att sådana aktiviteter såväl behöver samhälleligt stöd som ger stöd tillbaka? Jo, vi vet det, men för regeringens partier är fritt tänkande människor som möts över gränser ett farligt och hotande fenomen.”Birgitta Axelsson Edström, folkbildare och körledare
Betänker man även den tendens som visat sig i kommuner som Norrköping där kulturlivet ska svältas ut så blir bilden ännu klarare: Nu ska den svenska modellen med aktiv folkbildning och skapande och utvecklande människor utarmas och på sikt bytas ut till någon form av underhållning som bär sig själv ekonomiskt.
Studieförbunden förlorar mest i pengar räknat medan folkhögskolorna får en viss höjning men omvandlas på kuppen till yrkesskolor. Det sistnämnda är lika utarmande för ett levande demokratiskt samhälle som nedskärningarna inom studieförbunden.
Vad är egentligen folkbildning? Tror vi att det är ett självspelande piano? Borde inte erfarenheterna sedan 1800-talet visat oss att sådana aktiviteter såväl behöver samhälleligt stöd som ger stöd tillbaka? Jo, vi vet det, men för regeringens partier är fritt tänkande människor som möts över gränser ett farligt och hotande fenomen.
I mötet med andra utmanas nämligen fördomar. I mötet med andra skapas nya möjligheter. I mötet med andra förstår vi att vi får det bättre genom samarbete. Det är utmanande för en regering som bygger murar mellan människor.
Jag har sjungit i kör under största delen av mitt liv. Sådant gör man inte för att tjäna pengar utan för att få möjlighet till gemenskap och skapande tillsammans med andra. Just nu har jag två körer och båda drivs med stöd av ett studieförbund. Utan det stödet hade vi inte funnits.
Vi samlar 70-80 personer i veckan som höjer sin livskvalitet genom att sjunga tillsammans. När vi förlorade tillgången till övningslokal via kommunen så fick vi tack vare studieförbundet tillgång till instrument så att vi kunde fortsätta verksamheten på annat håll. Hur hade vi klarat oss annars? Det hade aldrig gått utan ett samhälleligt stöd!
Fråga gärna körsångare om deras intresse. Hur skulle livet vara utan körsången för dem? I min bostadsrättsförening har ett antal pigga pensionärer slutit sig samman för att öka sin digitala kompetens genom att starta en studiecirkel i ett studieförbunds regi. Där finns möjligheter till ledare och studiematerial och snart börjar de träffas. Hur mycket bidrar inte sådan kompetens till för både individer och samhälle i dagens digitaliserade värld?
Genom studieförbundet kan digital delaktighet för äldre bli verklighet! Glöm inte heller bort alla insatser som personer med funktionsnedsättning kan delta i.
Nej, låt oss börja värdera det vi faktiskt har och reagera mot ren dumhet som bara leder till att vårt gemensamma kultur- och demokratiarv rivs ner. Uppvärdera folkbildningen! Tala om vad den har gett dig! Tänker du efter så är det faktiskt ganska mycket om än inte i pengar i plånboken. Livet har fler värden än kronor och ören, åtminstone för de flesta av oss!
Birgitta Axelsson Edström, folkbildare och körledare