Hög tid att satsa på jordbruket

Nyligen reviderade regeringen ned sin prognos för svensk ekonomi 2013 och 2014. Tillväxten spås bli svagare och arbetslösheten högre än tidigare beräknat. Ska svensk välfärd stå stark även framöver krävs att vi tar till vara på alla möjligheter, inte minst gäller det landsbygdens företagande. Därför samlar vi i dag landsbygdsministern och ledamöter från riksdagspartierna i Jönköping för en debatt om svenskt jordbruk.

I dag står näringarna med bas i jord, skog och trädgård för cirka 6 procent av Sveriges BNP och 4,5 procent av sysselsättningen. Men potentialen är mycket större. Enligt en rapport som LRF låtit forskningsinstitutet Nordregio ta fram resulterar ett ökat produktionsvärde inom jordbrukssektorn i en högre effekt på samhällsekonomin än andra sektorer. Detsamma gäller sysselsättningseffekten av ökad produktion inom jordbrukssektorn. En efterfrågeökning av jordbruksprodukter värd en miljon kronor ger ett behov av två nya jobb, både inom och utanför den egna sektorn. Det är 23 procent mer än inom andra undersökta sektorer.

Den internationella konkurrensen är hård och läget är allvarligt för flera branscher. LRF menar därför att det är hög tid att stärka förutsättningarna för svenskt jordbruk. För ska de gröna näringarna bidra mer till vår tillväxt och välfärd krävs en aktiv näringspolitik som ger konkurrenskraftiga förutsättningar för fler och växande företag i hela landet.

För det första måste Sverige se till att bevaka de egna intressena i förhandlingarna om EU:s jordbrukspolitik (CAP). Det är något som flera av våra konkurrentländer, inte minst Finland, redan gör.

När EU:s budgetförhandlingar avbröts i november hade vårt grannland varit betydligt mer framgångsrika i förhandlingarna än vi. Möjligen hänger det ihop med att man i Finland antagit en livsmedelsstrategi fram till 2030, där de olika aktörerna inom sektorn fått vara med om att ge sin syn på hur branschen ska bevara sin konkurrenskraft. Det här är något som våra svenska politiker borde lära av.

En annan viktig åtgärd är att se till att svenska bönder kompenseras för skattehöjningen på diesel.

Nya beräkningar från LRF visar att priset vid pump är drygt 12 procent högre i Sverige än i Tyskland, varav merparten förklaras med skatter. Det motsvarar 480 miljoner kronor per år, för det drivmedel som används i svenska jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Från LRF:s sida tycker vi det är mycket märkligt att regeringen på detta sätt valt att bidra till att svenskt jordbruks kostnader tillhör de högsta i Europa. Inte minst som man av konkurrensskäl valt att ge gruvnäringen en nedsättning. Varför vill inte våra politiker ge den minst lika hårt konkurrensutsatta jordbrukssektorn samma möjligheter?

De gröna näringarna är en framtidsbransch. Dess betydelse för framtidsfrågor svensk livsmedels- och energiförsörjning går inte att underskatta. Politikerna är blinda om de inte ser potentialen! Med drygt ett och ett halvt år kvar till valet ställer vi därför i?dag frågan till våra politiker: hur kan ni ge ärliga förutsättningar för de gröna näringarna att skapa jobb och välstånd, i hela Sverige?

Helena Jonsson

Förbundsordförande LRF