GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Historiskt perspektiv på sociala könsnormer och dragartister”

Dragqueen
”Dragqueens berättar sagor som utmanar sociala könsnormer på bibliotek runt om i landet. En ung SD-politiker från Kalmar kritiserar det högljutt och försöker politiskt styra över ett kulturevenemang. Vid sidan om agerar vad som nog kan betecknas som som en aggressivt argumenterande pöbel – oftast anonymt.”
Debatt • Publicerad 29 november 2022
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”På 1700-talet hade männen med pengar och hög status tjusiga peruker med långa lockar och väl pudrade kinder.”
”På 1700-talet hade männen med pengar och hög status tjusiga peruker med långa lockar och väl pudrade kinder.”Foto: arkivbild

Vid sagostunden lördagen den 26 november på Kalmars stadsbibliotek fick extraordinära säkerhetsåtgärder göras liksom tidigare i Malmö.

Medier har granskat kritiskt och skrivit seriösa faktaartiklar om de värderingar som ska vara grunden i vår demokrati. Tidningen Syre bidrar med en historik runt begreppet ”drag”. Enligt artikeln uppstod begreppet dragshow i England på 1500-/1600-talet. Kvinnor var förbjudna(!) att uppträda på teater så alla kvinnoroller spelades av män i långa kjolar som de släpande drog över tiljorna.

I artikeln framhävs att en dragartist absolut inte kan likställas med en transvestit. Personen kan vara eller inte vara det. Och i vår kultur med alla människors lika värde ska det inte vara någon skillnad om en är transvestit eller inte.

Aina Hagberg, Kalmar
Aina Hagberg, KalmarFoto: Mats Andersson
”Men varför missunnar vissa personer just pojkar och män att ens lekfullt få pröva lite färgglad fägring med svepande kjolar och dinglande örhängen? För oss kvinnor känns det bara gott och självklart att ha med allt detta liksom kilten och snygga kavajen i den yttre och ytligare livsrepertoaren!”
Aina Hagberg, samhälls- och beteendevetare, pensionär.

Vi tänker oss att en dragartist är en man klädd i det som traditionellt ses som kvinnokläder och med andra ”kvinnliga” attribut vid sitt framträdande. I engelskan har begreppet ”drag” kommit att stå för könsöverskridande klädsel. För de med moralpanik inför män i kvinnokläder borde det omvända vara lika upprörande. Alltså en osminkad kvinna med kortklippt eller snaggat hår som klär sig i byxor och (t-)skjorta och vid lite högtidliga tillfällen i kostym. Det händer att några lägger till flugan eller slipsen. Dessa ”dragpersoner” möter ju våra barn ofta och var som helst under vandringen från vaggan till studenten!

Och de könsbundna modedetaljerna har växlat. På 1700-talet hade männen med pengar och hög status tjusiga peruker med långa lockar och väl pudrade kinder.

Av tidningsreferat framgår det tydligt att den lokale SD-politiken och många av de personer, som på olika sätt gått till angrepp, ofta sexualiserar sagostunden, ibland i mycket grova ordalag.

Alla deras argument faller när de helt oblygt och falskt tilldelar personal och dragartister en perverterad sexuell dragning till barn. Det gör även SD-politikerns argument, när han tilldelar dragartisterna en förmåga att på något sätt ”smitta” barnen med sådant de gjort helt utanför sagostunden eller tilldelar de små barnen föreställningar om vad en prostituerad är och hur en sådan person ska se ut.

Det senare är i sig en fördom om och en förnedring av alla kvinnor som av personliga skäl har en viss smink- och klädstil.

Alla som sett små pojkar sukta efter prinsessklänningar, halsband och rosetter kan mycket väl föreställa sig att detta bara behöver handla om en önskan att känna sig fin och att andra ska se att en är fin.

Kvinnor har i princip erövrat de yttre manliga attributen. Det går saktare för männen att erövra de kvinnliga. Den manliga hästsvansen har nått hög pensionsålder och vissa av de yngre männen prövar med lite smink och färgat hår.

Men varför missunnar vissa personer just pojkar och män att ens lekfullt få pröva lite färgglad fägring med svepande kjolar och dinglande örhängen? För oss kvinnor känns det bara gott och självklart att ha med allt detta liksom kilten och snygga kavajen i den yttre och ytligare livsrepertoaren!

Yttre attribut är yttre, men vi vuxna behöver alla vara uppmärksamma på fördomar och handlingar som försvårar eller omöjliggör för hbtqi-personer att leva ett fritt och värdigt liv!

Aina Hagberg, samhälls- och beteendevetare, pensionär

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.