Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

”Hela Sverige bör ha tillgång till bredband”

Coronapandemin
”Coronapandemin är inte enbart en hälsokris utan har också lett till den snabbaste nedgången i ekonomisk aktivitet på decennier.”
”Medan 86 procent av företagen i tätorter har tillgång till snabbt bredband är motsvarande för glesbygdsområdena 55 procent.”
”Medan 86 procent av företagen i tätorter har tillgång till snabbt bredband är motsvarande för glesbygdsområdena 55 procent.”
Foto: Helena Landstedt/TT
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Coronapandemin är inte enbart en hälsokris utan har också lett till den snabbaste nedgången i ekonomisk aktivitet på decennier. I en ny konkurrenskraftsrapport från Entreprenörskapsforum pekar jag på att följderna av den globala finanskrisen 2008/09 tydligt visade att den regionala tillväxten i vissa regioner påverkades under lång tid.

På samma sätt kommer de ekonomiska effekterna av coronapandemin att skilja sig mellan regioner i termer av djup, tiden det tar för ekonomin att återhämta sig och hur de långsiktiga förutsättningarna påverkas.

Pernilla Johansson, ekon dr och seniorekonom Swedbank.
Pernilla Johansson, ekon dr och seniorekonom Swedbank.
Foto: Swedbank

"Företags tillgång till snabbt bredband i glesbyggda områden sträcker sig från en procent i Torsås till 90 procent i Herrljunga och Bräcke."

Under en kris omvandlas ekonomin. Det bästa regionala och kommunala beslutsfattare kan göra är att skapa goda förutsättningar för att denna omvandling kan ske och sätta fokus på de faktorer som kan påverkas regionalt. Här är kompetens och infrastruktur viktiga förutsättningar. Utbyggnaden av bredband, som utgör vital IT-infrastruktur, är till stor del en kommunal fråga.

Det råder stora skillnader i bredbandsutbyggnad och hastighet mellan olika kommuner i Sverige. Tillgången till snabbt bredband är högre i större och mer tätbefolkade områden, men skillnaden mellan kommunerna är betydande. Andelen företag som har tillgång bredband om minst 100 Mbit/s sträcker sig från 27 procent i Torsås kommun till 99 procent i Sundbyberg i oktober 2019. Klart står att en fjärdedel av företagen inte har tillgång till snabbt bredband i drygt 80 kommuner.

I Bräcke har 90 procent av företagen tillgång till snabbt bredband medan motsvarande i Torsås och Vansbro är under 35 procent. I Norrtälje däremot, som storleksmässigt är i paritet med exempelvis Landskrona, har enbart 50 procent av företagen tillgång till snabbt bredband, långt under Landskronas 94 procent och kommunens mål om att nå 90 procent år 2020.

Det är stor skillnad mellan glesbygd och områden med tät bebyggelse. Medan 86 procent av företagen i tätorter har tillgång till snabbt bredband är motsvarande för glesbygdsområdena 55 procent. Men skillnaden är också betydande mellan olika glesbyggda områden. Företags tillgång till snabbt bredband i glesbyggda områden sträcker sig från en procent i Torsås till 90 procent i Herrljunga och Bräcke.

Kommuner har valt olika strategier för utbyggnaden av bredband. Vilka som är nätägare verkar spela roll för utbyggnadstakten. Förekomsten av många privata nätägare tycks vara negativt för utbyggnaden. Det kan bero på att när många aktörer är involverade är det svårt att få lönsamhet för en enskild aktör, vilket gör att utbyggnaden stannar upp.

Min fallstudie av fem kommuner pekar på vikten av att tidigt göra en korrekt bedömning av kommunens förutsättningar och ta ett strategiskt beslut om inriktningen. I Bräcke kommun har bredbandsutbyggnaden i glesbyggda områden helt skötts av lokala fiberföreningar med samordningsstöd från kommunen och statligt resursstöd via landsbygdsprogrammet. Min analys visar att tillgängligheten är högre i just de kommuner som har fler lokala fiberföreningar.

En faktor som också spelar roll är att de kommuner som tidigt valde en strategi för utbyggnad som byggde på realistiska förväntningar om privata aktörers möjlighet att stå för utbyggnaden verkar ha en högre bredbandstillgänglighet. Kommuner med låg utbyggnadsgrad har all anledning att skyndsamt studera andra kommuners goda exempel. Regeringens bredbandsstrategi har som mål att såväl hushållen som företagen i Sverige bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Något att ta tag i för att säkra långsiktig regional konkurrenskraft!

Pernilla Johansson, ekon dr och seniorekonom Swedbank

Läs mer