”Haven runt Öland är lämpliga för utbyggnad av storskalig vindkraft”

1) Vindkraft är en viktig del av elförsörjningen men bör placeras där landskapsbilden inte störs för närboende, och där det inte finns risk att flyttfåglar eller lokalt djurliv hotas. Vindkraftparkens placering gör att horisontlinjen bryts av vindkraftverkens vingar, som också kommer att störa natthimlen med blinkande ljus. Genom det utpekade området passerar också stora mängder flyttande fåglar.

Naturvårdsverket anser att den tänkta placeringen av vindkraftsparken är problematisk. De påpekar att det saknas mycket kunskap om hur djur och natur påverkas i de olika faserna; anläggning, drift och slutanvändning. Parken ligger delvis inom riksintresset ”Obruten kust” där vindkraft inte är tillåten. Delar omfattas också i ett riksintresse för naturvården, där en utbyggnad bedöms påverka skyddade värden negativt.

2) Vi producerar idag mer el än vad vi använder. De höga elpriserna som vi upplevt beror inte på inhemsk elbrist utan exporten och konstruktionen av elhandelsavtalen inom EU. Vi vill se Sverigepriser på el framför för utbyggd elproduktion.

Om vi använde befintliga tekniker för lagring av el skulle vi inte behöva importera el eller bygga storskalig vindkraft. Den uppskattade ökningen av elbehovet samt en nedtrappning av kärnkraft kan lösas med utbyggnad av små vindkraftverk och storskalig utbyggnad av solenergi.

Medlemmarna som är för projektet har dessa argument:

1) Omställningen till förnybar energi kräver snabb och storskalig utbyggnad av sol- och vindkraft. Energimyndigheten och energiföretagen menar att elanvändningen kan fördubblas inom 20 år, upp till 330 TWh per år. Med utbyggd vindkraft kan vi också, genom att exportera el till Nordeuropa, bidra till avvecklingen av fossila bränslen.

Havsbaserade vindkraftverk kan idag producera 1 TWh per år med 15 verk, för 20 år sedan krävdes 835 verk. Solpaneler är en del i omställningen. För varje kvadratmeter solpanel får vi cirka 220 kWh per år. Men om solpaneler ska bidra med 1 TWh likt 15 vindkraftverk krävs cirka 454 kvadratkilometer solpaneler, motsvarande 34 procent av Ölands yta.

Den planerade havsvindparken beräknas kunna leverera 3 TWh per år; solpaneler motsvarande hela Ölands yta. Ökad produktion av vind- och solkraft kräver ökad lagringskapacitet för att matcha skillnader i elproduktion och användning. När lagringskapaciteten är utbyggd blir fortsatt drift av kärnkraftverk inte bara farlig och kostsam utan också onödig.

2) Haven runt Öland är lämpliga för utbyggnad av storskalig vindkraft, här blåser det ofta och mycket. Här finns grunda områden som möjliggör utbyggnad med dagens teknik. Med fortsatt utveckling kan verken placeras längre ut till havs, men där är vi inte ännu.

Nu behöver havsbaserad vindkraft placeras så att de negativa effekterna blir små och inte hotar det lokala djurlivet. Den kommande miljökonsekvensbeskrivningen måste klarlägga vilka åtgärder som kan minska negativa miljöeffekter. Vi förväntar oss till exempel klarläggande av hur störningar på djurlivet kan minskas, om lampor kan släckas när inga flygplan finns i närheten eller hur buller i vattenmiljön kan minskas.

3) Även om vindkraftparken kan byggas så att de negativa effekterna på faunan blir små kvarstår effekten på landskapsbilden. För att kompensera för nackdelarna måste delar av vinsten återföras regionalt och komma befolkningen till del.

Det krävs uppoffringar av oss som bor och verkar på Öland. Men kostnaderna är små jämfört med alternativet, att inte agera för att leva upp till Parisavtalet. Kostnaderna är också små jämfört med vad den norrländska befolkningen har fått betala i form av reglerade älvar för att Sverige skulle kunna bli ett modernt välfärdssamhälle.

Vänsterpartiet Borgholm via ordförande

Adam Söderberg