GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Galopperande fattigdom”

Rikspolitik
”Skenande priser och räntehöjningar var redan innan valet ett faktum. Därför fick det nyvalda politiska styret väljarnas förtroende minst lika mycket för de ekonomiska vallöftena som med förväntningar om ordning och reda.”
Debatt • Publicerad torsdag 06:00
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Innan valet lämnades flera bud på betydande prissänkningar på drivmedel. Den ansvarige ministern sprider ut i media att den ”knappt en krona” sänkningen som planeras kommer att kosta 6,7 miljarder kronor.”
"Innan valet lämnades flera bud på betydande prissänkningar på drivmedel. Den ansvarige ministern sprider ut i media att den ”knappt en krona” sänkningen som planeras kommer att kosta 6,7 miljarder kronor.”Foto: Scanpix

De som röstade med förhoppning om snabba förbättringar i hushållets ekonomi är besvikna. Priserna ökar fortfarande, inflationen accelererar. Även det egna boendet kan hamna i farozonen. Fattigdomen smyger sig på allt fler av landets invånare. Det finns flera förklaringar till eländet. En beklaglig omständighet är dock den växande girigheten.

Ett exempel på statens girighet är skattens storlek på drivmedel. Runt sextio procent av bränslepriset går direkt in i statskassan utan något miljöförbättrande ändamål, trots att skattens huvudsakliga motivering är att den ska främja klimatomställningen. När den tidigare regeringen genomtvingade reduktionsplikten blev inte bara det tillsatta biodrivmedlet dyrare än diesel. Samtidigt ”glömde” man ta bort miljöskatten på den miljövänliga men dyra tillsatsen.

Innan valet lämnades flera bud på betydande prissänkningar på drivmedel. Den ansvarige ministern sprider ut i media att den ”knappt en krona” sänkningen som planeras kommer att kosta 6,7 miljarder kronor.

Tamás Lakatos, debattör.
Tamás Lakatos, debattör.Foto: Arkivbild
”Girigheten sprider sig ända ner till kommunerna. Det som smällde högst var kommunstyrelsens moderata ordförande i Norrtälje som ville ha en löneökning på 23 400 kronor. Det har inte blivit av efter den stora uppståndelsen både i Sverige och utomlands. Kalmar kommuns socialdemokratiska kommunalråd var blygsammare och lyckades driva genom sitt förslag med en löneökning på 7 150 kronor.”
Tamás Lakatos, debattör

Med liknande beräkning åt andra hålet kan påpekas att bilisterna genom bränsleskatten bidrar till statskassan med nära 34 miljarder. Det ges övertygande argument varför det inte går att minska priserna. Märkligt nog gick det bra både i Tyskland och i Österrike, där bränslepriset ligger minst fem kronor under det svenska.

Samtidigt ser vi allt fler tecken på de enskilda politikernas roffaranda. Nästan alla ministrar i den tidigare regeringen tagit ut hundratusentals kronor i ersättning trots sina arvoden som ledamöter i riksdagen. Regelbundet avslöjas riksdagsledamöter som fifflar med omställningsstödet eller med bosättning vid sidan av den höga lönen och de talrika förmånerna.

Girigheten sprider sig ända ner till kommunerna. Det som smällde högst var kommunstyrelsens moderata ordförande i Norrtälje som ville ha en löneökning på 23 400 kronor. Det har inte blivit av efter den stora uppståndelsen både i Sverige och utomlands. Kalmar kommuns socialdemokratiska kommunalråd var blygsammare och lyckades driva genom sitt förslag med en löneökning på 7 150 kronor.

Den omåttliga ökningen av elpriser kan i stor del också kopplas till vinningslystnad. Elproducenter och andra aktörer på elmarknaden tjänar ännu mer pengar på det dramatiska prislyftet på el. Nära 50 procent av elpriset är skatt. Ju högre pris desto mer inkomst för staten.

Den föreslagna kompensationen till elanvändare på 60 miljarder kronor kommer inte som en gåva av staten utan från flaskhalsintäkterna som stamnätsbolaget Svenska kraftnät drar in. Flaskhalsintäkterna som i år beräknas till 75 miljarder uppförs i bolagets bokföring som skuld (till elkonsumenter) i balansräkningen. Vi får bara tillbaka en del av de oskäligt debiterade överpriserna.

Ekonomer förklarar gärna att höga kostnader på drivmedel och energi driver upp priserna på alla områden. Det är en sanning med modifikation. Vissa branscher som till exempel klädhandel går åt andra hålet. Kläder tillhör de första sakerna som folk avstår ifrån i svåra tider. Många matvaror får dock väldigt stora prisökningar, som inte känns motiverade. Girigheten kan även här ge en förklaring. Annars är det svårt att förstå om hur stora matbutiker kan redovisa betydligt ökande vinster i år, då konsumtionen av matvaror har minskat.

Medan staten, energibolagen, många politiker och vissa branscher i möjligaste mån försöker dra nytta av det osäkra världsläget, får folket nöja sig med de haglande besparingsråden: Kissa i duschen, låt bli att dammsuga, ersätt rödlök med billigare gul lök! Åk inte bil, sitt hemma med tröjan på i minskat värme! Med andra ord bli lite smutsigare, frys lite mer, ät lite mindre och sluta med socialt umgänge! Vår välfärd är på tillbakagång. Allt fler kommer att leva ett fattigare liv.

Tamás Lakatos, debattör

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.