GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Framtidens energi och elproduktion i Sverige”

Replik på debattinlägg om energipolitik, publicerat 31 augusti.
”I ett debattinlägg argumenterar Carl-Wiktor Svensson (M) och Mattias Bäckström Johansson (SD) mot utbyggnaden av vindkraft och lovordar istället kärnkraften.”
Debatt • Publicerad 6 september 2021
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
" En fortsatt utbyggnad av elnäten är nödvändig. Miljöbalken måste ändras så att klimatnyttan beaktas vid prövningarna.”
" En fortsatt utbyggnad av elnäten är nödvändig. Miljöbalken måste ändras så att klimatnyttan beaktas vid prövningarna.”
Foto: Johan Nilsson/TT

Energiöverenskommelserna har gett långsiktiga villkor för energipolitiken. De hindrar inte utbyggnaden av svensk kärnkraft på samma orter där de nuvarande verken ligger. Att nya verk inte byggs beror på att det inte kan ske utan massiva subventioner och de partier som förordar ny kärnkraft borde därför redovisa hur mycket de vill subventionera utbyggnaden. Globalt har kärnkraften minskat från som mest 17,6 procent 1996 till 11 procent av elproduktionen beroende på haverierna i Tjernobyl och Fukushima och på ökande kostnader samtidigt som kostnaderna för ny vind- och solel minskat.

Det är heller inte trovärdigt att basera politiken på tredje generationens kärnkraftverk eftersom dessa tekniker fortfarande är på forskningsstadiet och knappast kan bidra till den omställning som behövs de närmaste decennierna. Vi har inte tid att avvakta osäker forskning eftersom förändringarna av elsystemen måste ske nu om vi ska nå målen med klimatpolitiken. Energimyndigheten räknar därför med större inslag av väderberoende kraftslag i sina långtidsprognoser.

Debatten om elproduktionen och en ny överenskommelse borde därför handla om hur och var vindkraften bör byggas ut till exempelvis 80 TWh landbaserad och 20 TWh havsbaserad el 2050. Ett mål för solelen på 30 TWh borde utarbetas. Elsystemen borde anpassas till smarta nät som anpassar efterfrågan efter produktionen och som möjliggör lagring av energibärare i produktionen. En fortsatt utbyggnad av elnäten är nödvändig. Miljöbalken måste ändras så att klimatnyttan beaktas vid prövningarna.

IPPC har i sin senaste rapport fastslagit vilket katastrofläge vi befinner oss i gällande klimatet. Nyligen publicerade International Energy Agency (IEA) en rapport (Net zero 2050) där de förordar att ingen ny exploatering bör ske efter olja. Dessa rapporter måste påverka all samhällsplanering om vi ska lyckas ställa om samhället till hållbarhet i ekonomisk, ekologisk och social bemärkelse. Det blir till exempel än viktigare att prioritera besparing av energi, ändrad konsumtion, delningsekonomi med mera.

Lars-Erik Andervad

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.