Annons

”Framtidens bränder är dagens ansvar”

Klimatpolitik
”Väderkartan över Sverige har lyst brandrött stora delar av sommaren. I hela landet har det varit varmare, eller mycket varmare än normalt. ”
Debatt • Publicerad 10 september 2020
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Människors stora oro för ett varmare klimat med ihållande värmeböljor ger oss alla, med politiken i spetsen, ett starkt mandat att hejda klimatförändringarna så gott det går.”
”Människors stora oro för ett varmare klimat med ihållande värmeböljor ger oss alla, med politiken i spetsen, ett starkt mandat att hejda klimatförändringarna så gott det går.”Foto: Fredrik Sandberg/TT

Globalt var första halvåret ett av de absolut varmaste som uppmätts, med temperaturer på mer än tio grader över det normala i alltifrån Alaska och Sibirien till Eldslandet och Australien.

Ännu går det att förhindra det värsta av klimatförändringarna, men vi måste också tyvärr anpassa oss till ett förändrat klimat. Det har de flesta av oss nu förstått: drygt 8 av 10 anser att det är sannolikt att Sverige kommer uppleva varmare klimat i framtiden enligt en opinionsundersökning som Novus genomförts på uppdrag av Sweco. Mer än varannan är också oroliga över att framtida värmeböljor kommer att påverka en själv negativt.

Mattias Goldmann, hållbarhetschef Sweco.
Mattias Goldmann, hållbarhetschef Sweco.Foto: Mats Holmertz
”Det har de flesta av oss nu förstått: drygt 8 av 10 anser att det är sannolikt att Sverige kommer uppleva varmare klimat i framtiden.”
Mattias Goldmann, hållbarhetschef Sweco.
Annons

Drygt tre av fyra svenskar är främst oroade för ökad brandrisk som effekt av ett förändrat klimat, helt i linje med att det under augusti var hög eller extremt hög brandfara i stora delar av landet. Nästan lika många oroar sig främst för att värmeböljor ska leda till vattenbrist. Ungefär en av fyra oroar sig främst för en ökad belastning på vården i samband med en ihållande värmebölja, en av fem främst för fler skadeinsekter som fästingar och lika många oroar sig mest för egen, anhörigas och/eller vänners hälsa. Bara tre procent oroar sig främst på skador på sin egendom.

Människors oro ska tas på allvar, och både kommuner och stat – men också till exempel skogsbolag och försäkringsbolag – behöver arbeta med att minska riskerna för omfattande bränder och minska konsekvenserna när det trots allt brinner. Det kan handla om att se över byggnader utifrån brandsäkerhetsperspektiv, att förstärka brandkårens möjligheter att släcka eldsvådor djupt inne i svåråtkomliga skogar, eller att förstärka och utvidga brandgator.

Samtidigt behöver vi minska vårt slöseri med vatten, som delvis kommer sig av att vi alltid tänkt på vatten som en nära nog oändlig och nästan gratis resurs. Effektivare bevattningsteknik, vattensnålare vitvaror och förändrade vanor är alla delar som kan behöva utvecklas, och på sina håll kan avsaltning av havsvatten behövas under torka.

Att vi främst oroar oss för bränder och vattenbrist beror troligen på att vi har 2018 års rekordvarma sommar med omfattande bränder, sinande brunnar och missväxt i färskt minne – men kanske också för att vi vill hålla det allra mest skrämmande en bit ifrån oss. Vetenskapsakademiernas gemensamma organ i Europa, EASAC, förutspår en överdödlighet på drygt 130 000 personer per år i Europa, enbart beroende på värmeböljor, redan vid två graders temperaturhöjning. Institutionen för medicin vid Sahlgrenska Akademin och Sjukhusläkarnas klimatgrupp lyfter därutöver fram ändrat sjukdomspanorama och brist på mat och rent vatten som direkta hälsohot förknippade med klimatförändringarna.

Redan 2018 års extrema hetta ledde till missväxt och nödslakt, och redan ett par år av hetta och torka räcker för att mycket av det vi i dag tar för självklart att kunna ha på tallriken blir dyra bristvaror eller inte alls finns att tillgå. Konsekvenserna blir stora för hushållen, och förstås för jordbruket. Också detta behöver vi hantera bättre, politiskt, inom de areella näringarna och som konsumenter. Andra odlingsmetoder, andra grödor och förändrade matvanor är något av det vi behöver planera för.

Opinionsundersökningen om värmeböljor visar att bara två procent bedömer att ett varmare klimat skulle vara mycket positivt och en enda procent anger att ”inga effekter från en ihållande värmebölja skulle oroa mig”. Det är i sig en viktig signal till våra beslutsfattare; jargongen ”kan vi inte få det ett par grader varmare” är över.

Människors stora oro för ett varmare klimat med ihållande värmeböljor ger oss alla, med politiken i spetsen, ett starkt mandat att hejda klimatförändringarna så gott det går, i linje med Parisavtalet och de svenska klimatmålen. Här behöver mycket mer göras, och det snabbt. Därtill måste vi gemensamt mildra konsekvenserna av de klimatförändringar som redan sker och inte längre kan stoppas – de negativa konsekvenserna av ihållande värmeböljor blir mindre om vi förbereder oss mer.

Mattias Goldmann, hållbarhetschef Sweco.

Annons
Annons
Annons
Annons