"Förvandla fritidshemmet till en mötesplats för alla”
Det finns en djup demokratisk aspekt i att ge alla barn lika tillträde till fritidshemmets undervisning. Det skulle innebära att dagens system som baseras på vårdnadshavarnas behov, snarare än barnens rätt, läggs ner. I utredningens förslag sätts barnens rättigheter i fokus tillsammans med fritidshemmets möjligheter att bidra till att skapa utjämnande uppväxtvillkor och erbjuda goda förutsättningar till delaktighet och utveckling genom utbildning.
Den svenska skolan står inför flera utmaningar. Ökad skolsegregation och skillnader i elevers socioekonomiska bakgrund kan leda till utanförskap och framtida svårigheter. För att minska klyftorna krävs nya lösningar.
Fritidshemmet har sedan länge varit en odiskuterad resurs i det samhälleliga samtalet om hur utbildning för elever i de tidiga skolåren kan motverka social ojämlikhet och öka likvärdigheten i skolan. Därför välkomnar vi utredningens förslag om att utöka rätten till fritidshem till att omfamna alla elever, något som går helt i linje med Barnkonventionen, skollagen och läroplanen.
”Ambitionen att utöka rätten till fritidshem är därför god, men innan fler elever tillförs verksamheten krävs kvalitetshöjande insatser. Det är endast väl fungerande fritidshemsverksamhet av god kvalitet och med rätt förutsättningar som förmår bidra till elevers utveckling och lärande. Forskning och utredningar visar att svenska fritidshem saknar anpassade lokaler och att andelen behöriga lärare är låg. Fritidshemslärarnas kompetens är nyckeln till kvalitet.”Helena Ackesjö, docent i pedagogik.
Fritidshemmet har möjlighet att kompensera för elevers olika uppväxtvillkor och dessutom potential att bidra till trygghet, inkludering och social rättvisa. Från politiskt håll hävdas dessutom att fritidshemmets undervisning kan göra skillnad för elever från tidig ålder. Detta framgår av utredningen, där inte endast fritidshemmets relationella och trygghetsskapande arbete framhålls som viktigt. Ett väl fungerande fritidshem med rätt förutsättningar antas dessutom ha en positiv inverkan på elevers skolresultat.
Ambitionen att utöka rätten till fritidshem är därför god, men innan fler elever tillförs verksamheten krävs kvalitetshöjande insatser. Det är endast väl fungerande fritidshemsverksamhet av god kvalitet och med rätt förutsättningar som förmår bidra till elevers utveckling och lärande. Forskning och utredningar visar att svenska fritidshem saknar anpassade lokaler och att andelen behöriga lärare är låg. Fritidshemslärarnas kompetens är nyckeln till kvalitet.
Därför oroas vi av förslaget att öppna upp verksamheten för personal utan formell behörighet och kompetens inom fritidspedagogik. Barnen ska inte bara ha rätt att delta i verksamheten. Deras rättighet är också att möta en verksamhet av hög kvalitet och med engagerade, intresserade och kompetenta lärare som kan utveckla och utmana barnen till vidare upptäckter. Risken med förslaget är alltså att fler barn välkomnas in i en verksamhet som redan idag har för dåliga förutsättningar i termer av kompetens och behörighet.
Det behövs också mer vetenskaplig kunskap om hur en väl fungerande fritidshemsverksamhet av god kvalitet och med rätt förutsättningar skapas samt vilka effekter fritidshemmets kompletterande och kompensatoriska bidrag kan ha på elevernas utveckling och lärande och fritidshemmets samhälleliga bidrag ur ett livslångt perspektiv. Vi välkomnar därför utredningens förslag om mer medel till fritidspedagogisk forskning samt till en forskarskola.
Det räcker alltså inte att enbart öppna upp för att ge fler barn rätt att delta i fritidshemmets undervisning. Undervisningen måste också bedrivas med barns bästa för ögonen. Att endast fylla upp de redan idag för stora barngrupperna leder inte automatiskt till en kvalitativ och meningsfull fritid eller det bästa för barnen. Därför vill vi:
# Att behörig personal anställs på fritidshemmen
# Att lokalerna anpassas för fritidshemmets undervisning
# Att barngruppernas storlek begränsas
# Att personalen ges rimliga arbetsvillkor (arbetstid, planering, elevantal/personal)
# Att medel öronmärks till fritidspedagogisk forskning
Helena Ackesjö, docent i pedagogik
Marianne Dahl, lektor i pedagogik
Marina Wernholm, lektor i pedagogik
Ann-Katrin Perselli, lektor i pedagogik
Jens Gardesten, lektor i pedagogik
Kristina Hellberg, lektor i pedagogik
Lena Glaés-Coutts, lektor i pedagogik
Mergim Krasniqi, doktorand i pedagogik
Bodil Jullesson, adjunkt i pedagogik
Malin Borg, adjunkt i pedagogik
Forskargruppen för fritidspedagogisk forskning vid Linnéuniversitetet.
