GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"För guds skull - gå och rösta”

Kyrkovalet
”Den 19 september hålls det val som brukar kallas det glömda valet, nämligen kyrkovalet. I likhet med det ”stora” valet är det tre olika val.”
Debatt • Publicerad måndag 05:30
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Verkligheten är att man i en folkkyrka inte kan bortse från samhälls- och människosyn, oavsett om det finns formulerat i bibeln eller i något partiprogram.”
”Verkligheten är att man i en folkkyrka inte kan bortse från samhälls- och människosyn, oavsett om det finns formulerat i bibeln eller i något partiprogram.”
Foto: Johan Nilsson/TT

Vi väljer ledamöter till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomöte. I landet är det hela 27 000 kyrkomedlemmar som kandiderar; det visar på engagemang för Svenska kyrkan.

Kyrkovalet är ett viktigt val. När människor på det personliga planet hamnar i kris eller när samhället drabbas av någon katastrof, då visar folkkyrkan sin betydelse och kraft även i vårt moderna samhälle. Kyrkovalet handlar också om att förvalta en betydande del av medlemmarnas inkomster som tagits ut som kyrkoavgift. För en inte helt ovanlig familj kan det handla om tiotusentals kronor per år. De många kyrkor som finns runt om i landet är en ovärderlig del av vårt kulturarv.

I kyrkovalet kallas de olika partierna för nomineringsgrupper. Det är våra vanliga politiska partier, grupper med anknytning till något politiskt parti eller grupper som enbart verkar i kyrkliga sammanhang.

Inför detta kyrkoval liksom vid tidigare, förekommer det på insändarsidor och i sociala medier en diskussion om valsystemet och om vilka som skall ha rätt att ställa upp som kandidater. Kritiker av systemet hävdar att det nuvarande är en rest från statskyrkans tid och att man idag borde välja företrädare på samma sätt som inom andra samfund och folkrörelser. Jag delar inte denna uppfattning. Svenska kyrkan intar en särställning. Ingen annan samlar nästan sex miljoner medlemmar och ingen annan förvaltar så stora ekonomiska- och kulturhistoriska värden.

Ingen annan har heller så stor betydelse för människors ekonomi och skeenden i livet som Svenska kyrkan. Även om valdeltagandet är alltför lågt, så skulle traditionella årsmöten i de olika församlingarna förmodligen samla en bråkdel av de som ändå röstar i kyrkovalen.

Den andra diskussionen, den som handlar om vilka kandidater och nomineringsgrupper som hör hemma i kyrkovalet tycker jag är allvarligare, här handlar det om synen på demokrati. Vissa störs av att alla medlemmar har en röst och därmed samma inflytande i valprocessen. Underförstått anser man att makten över Svenska kyrkan bör reserveras för de flitigaste kyrkobesökarna, präster och andra anställda i kyrkan.

Ett vanligt ifrågasättande är att politiska partier får ställa upp med kandidater. Det förekommer uttalanden om att det är budskapet i bibeln och inte politiska partiprogram som skall styra. Om det nu vore så enkelt kan man fundera varför det i valet till kyrkomötet (kyrkans riksdag) inte bara finns en enda, utan åtminstone fem olika nomineringsgrupper som saknar anknytning till de vanliga politiska partierna.

Verkligheten är att man i en folkkyrka inte kan bortse från samhälls- och människosyn, oavsett om det finns formulerat i bibeln eller i något partiprogram. För mig är alla nomineringsgrupper välkomna att delta; sedan är det kyrkomedlemmarna som väljer.

I en demokratisk och öppen folkkyrka får medlemmarna välja företrädare utifrån de värderingar som de olika nomineringsgrupperna står för och de personliga egenskaper och kvaliteter som deras kandidater besitter. Sannolikt är det för de flesta kyrkomedlemmar ganska tydligt vilka värderingar som Centerpartiet eller något annat politiskt parti står för. Värdegrunden hos POSK, Himmel och Jord och de andra så kallat ”opolitiska” är däremot ganska okänd för de flesta och mycket förtjänar säkert en kritisk granskning.

Tyvärr har flera partier minskat sitt engagemang för Svenska kyrkan. Exempelvis ställer Moderaterna inte upp i valet. Om det beror på att man tagit intryck av kyrkovalets kritiker, har få kristna medlemmar eller bara är slöa, det vill jag låta vara osagt. Själv är jag stolt över att tillhöra ett parti som ställer upp för Svenska kyrkan. Jag är också stolt över alla de centerpartister som år efter år gör stora insatser där.

Den 19 september gör jag min röst hörd i Svenska kyrkan genom att gå och rösta. Det hoppas jag att Du också gör.

Ingemar Einarsson (C), före detta kommunalråd, kyrkvärd Karlslunda kyrka.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.