"Fler i Kalmar län måste försörja sig själva”

På nationell nivå handlar det om att cirka 1,2 miljoner personer i arbetsför ålder, borträknat studenter, har så låga arbetsinkomster att de inte klarar av att försörja sig själva. Mer än hälften av dessa individer har inte heller kunnat försörja sig själva under något år de senaste sex åren.

Detta är förstås problematiskt. Dels behöver företagen i länet, liksom i resten av landet, medarbetare – både med och utan eftergymnasial utbildning. Dels är det av rent sociala och samhällsekonomiska skäl bättre att människor försörjer sig själva. Samtidigt har vi en eskalerande lågkonjunktur där allt fler företag funderar på att varsla. Detta riskerar att leda till att de som idag står långt utanför arbetsmarknaden kommer ännu längre bak i kön.

För många kommer det att ta lång tid att bli självförsörjande och för olika grupper krävs olika lösningar. Framför allt behöver det löna sig bättre att gå från bidrag till jobb. Vi vill därför se ett aktivitetskrav för dem som gått på försörjningsstöd under lång tid. Om man lever på bidrag från det gemensamma är det rimligt att det ställs krav på en motprestation. Att ställa krav är att bry sig.

Hur motprestationen, aktivitetskravet, ska utformas är naturligtvis beroende av den enskilda individens situation. Det kan handla om SFI-undervisning, eller yrkesförberedande utbildning som utgår från arbetsmarknadens behov. Att gå en utbildning som inte leder till jobb eller företagande är ett slöseri med allas tid och resurser.

Att minska arbetskraftskostnaderna för arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa är betydelsefullt för att få fler som börjar arbeta. Sänkt arbetsgivaravgift för unga, sänkta inkomstskatter och subventionerade etableringsjobb är reformer som bör prövas. Men vi behöver också förbättra företagsvillkoren generellt. Detta kan resultera i att fler företag kan växa, anställa och bli en än starkare integrationsmotor. Än en gång är företagen en av de viktigaste lösningarna på samhällsproblemen.

Här har vi resonerat kring vikten av att försörja sig själv genom att jobba, men det är givetvis minst lika mycket värt om den egna försörjningen går via entreprenörskap. Nyckelordet är förstås självförsörjning. Att inte vara självförsörjande är tyvärr ett säkert recept för att riskera att hamna i utanförskap. Forskning visar dessutom att utanförskap går i arv; även barnen drabbas av de negativa effekterna på både lång och kort sikt.

Att återupprätta arbetslinjen vore därför något som både individer och företag, liksom samhället i stort, skulle gagnas av. I Tidöavtalet har samarbetspartierna presenterat en rad bra reformförslag. Nu är det dags att gå från ord till handling, helst redan i höstbudgeten.

Ulrica Bennesved, regionchef Svenskt Näringsliv Kalmar län

Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv