”Ett omfattande prestigelöst omtag krävs”

Även om många pedagogiska förbättringar gjorts på ämnesnivå är det stora felgrepp på strukturell nivå som förflackat grundskolan i sin helhet.

Först kom det sammanhållna högstadiet (Lgr69) i början av 70-talet. I den missriktade välviljan skulle alla få chansen att bli akademiker, för utan högskolepoäng är livet egentligen meningslöst. Alla skulle lära sig samma samtidigt oavsett begåvningsförutsättningar och när man sedan kom till det treåriga yrkesprogrammet, var det så mycket teori att eleverna inte lärde sig hälften av vad den tvååriga yrkesskolan tidigare tillhandahöll.

Elementärt är att dels kan den mentala spännvidden mellan elever på högstadiet vara upp till 11 år och dels lär sig elever på olika sätt. Medan vissa med lätthet tar in abstrakta teorier kräver andra handgripliga övningar för att lära sig samma. Dessa elever ska givetvis inte vara i samma klassrum, men däremot med fördel på samma skola. Här kan handens arbete ge en annan sorts bildning än den bokliga. Elever som aldrig lyckas kroknar och blir varken akademiker eller något annat samhällsnyttigt.

Med lärarutbildningen som kom i slutet på 80-talet ersattes generalister som låg- och mellanstadielärare, med tvåämneslärare. Därmed fasades lågstadielärarna som var utbildade i läsinlärning ut och endast den lilla del av 1-4-lärarna som hade svenska i sin mix fick motsvarande utbildning. Alla dessa nyutbildade lärare som hamnade i åk 1 – 6 kom dessutom att vara obehöriga i de flesta ämnen som de undervisade i.

Med kommunaliseringen -91 kom skolans behov att vägas mot alla andra kommunala kostnader, av beslutsfattare med ringa skolkunskaper och året efter kom friskolereformen med sin skolpeng. Därmed hade antalet huvudmän ökat från en via 290 till tusentals, vilket verkligen inte borgar för likvärdighet. Det som till att börja med inte märktes så mycket har med åren blivit till en vilda västern för rövarbaroner, med passiva politiker på parkett, där flera har nära relationer med näringen.

Näring förresten. Vad är det för märkliga hybridföretag där det offentliga står för riskerna medan ägarna tar vinsterna? Vinster som ursprungligen var tänkta att ge besparing i statskassan enligt Assar Lindbeck och hans kommission.

Föräldrar saknar helt kunskap om hur man gör en klass-/skolsammansättning. Den överblicken ska skolmyndigheten ha, så att inte alla elever i alla områden skickas till närmsta skola, utan att en del till näst närmaste, i olika väderstreck.

I samhällen med till exempel två låg- och mellanstadieskolor, går alla nysvenskar på den ena skolan, men kommunpolitikerna varken kan eller vågar åtgärda det, för föräldrarna har veto.

Ett omfattande prestigelöst omtag krävs.

Skolan ska som andra myndigheter ägas, drivas och förvaltas av staten.

Det ska lättas på närhetsprincipen så att segregationen i någon mån minskar.

Det fria skolvalet ska avskaffas och endast i undantagsfall godkännas.

Lärare som undervisar de yngsta barnen, ska ha utbildning i läsinlärning.

Högstadiet ska diversifieras för att kunna möta och följa alla elever på rätt nivå.

På högstadiet ska det finnas både ämneslärare och klasslärare för att tillgodose olika behov.

Med diagnostiska prov och/eller val ska elever kunna välja studietakt och ämnesinriktningar där praktiska färdigheter ska vara en naturlig möjlighet.

Med detta förbereds eleverna för den enorma nivågruppering som väntar efter grundskolan.

Rickard Nordström, pensionerad lärare och formgivare