"Elprisstöden måste fortsätta”
Flaskhalsintäkterna uppstår i det sydliga flödet mellan elprisområdena, från den elproducerande norra rikshalvan till den södra elbehövande. Man kan säga att det är Barometerns läsare i elområde 4 som betalat i sin elnätsavgift. Intäkterna består av prisskillnaden mellan elområden och samlas hos den som flyttar kraften – Svenska Kraftnät. Traditionellt under 2010-talet har intäkterna uppgått till mellan 1–2 miljarder kronor och främst använts till att investera och förstärka det transmissionsnät kraften reser genom.
Avvecklingen av planerbar energi har sedan accelererat transmissionen av el i kraftnätet. Friden bröts 2020 då intäkterna ökade till 8,1 miljarder kronor, 2021 landade beloppet på 21,5 miljarder kronor. Under 2022 startade kriget i Ukraina och intäktssaldot slutade på 69 miljarder kronor. Till 2023 prognosticeras nu 30 miljarder inkomma som flaskhalsintäkter. Beloppet beräknas kunna variera mellan 20 mot 45 miljarder beroende på den europeiska utvecklingen samt på vädret.
Den 17 augusti 2022 presenterade Magdalena Andersson tanken på att använda flaskhalsintäkterna till att kompensera hushållen för det hon kallade Putinpriser på el. Den högoktaniga valrörelseoppositionen lovade att få det som man kallade ett högkostnadsskydd för hushåll och företag på plats till den 1 november.
Nu är ett första elprisstöd utbetalat till hushållen men företagen väntar fortfarande. En struktur för utbetalning har etablerats med Försäkringskassan som utbetalare. Trots att elprisstödet är ett trubbigt instrument med flera frågetecken är det svårt att se annat än en fortsättning med återkommande elprisstöd. Elprisstödet är en återbetalning till konsumenterna som betalat detta i sin elnätsräkning.
Om ansamlingen av flaskhalsintäkter ska förebyggas behövs reformer. Förutsättningarna i tillståndsprocessen för att bygga ut transmissionsnätet måste bli bättre. Prissättningen på elmarknadsbörsen behöver också förändras. En tvåprismodell med en separat prisbildning för svenska konsumenter och en annan för exporten förbättrar markant elpriset för konsumenterna. Energiskatter med tillhörande moms förtjänar också ifrågasättas. Slutligen behöver Sverige en utbyggd planerbar elproduktion för att möta framtiden.
Reformerna lär ta den tid det tar men innan dess kommer saldot att fortsätta stiga mot badkarskanten hos Svenska Kraftnät.
Trots ambitiösa investeringsplaner hos Svenska kraftnät och även om reformer kan börja göra skillnad om några år, är de enorma belopp som inkommer som flaskhalsintäkter nu långt överstigande de som kan användas. Rent moraliskt är det inte mer än rätt att de fortsätter återbetalas till elkunderna.
Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert, Villaägarnas Riksförbund
